TJEMBERDZJI mantiken fann en särsk. tacksam jordmån i landet, och med dess huvudföreträdare B. Smetana, A. Dvorak, Z. Fibich och J. B. Foer-ster vann den tj. tonkonsten internat. räckvidd och betydelse. Av dessa framstod Smetana som den ursprungligaste, medan de övriga delvis även stodo under den ty. högromantikens inflytande. En egenartad personlighet var L. Janacek; nationella drag ha präglat V. Novåk och J. Suk, båda betydande som lärare, samt O. Nedbal och O'. Ostrcil. På gränsen till nyare riktningar stå R. Kårel och J. Kficka. Den senare musikutvecklingen i Tjeckoslovakien företer dels en starkt experimentell modernism, dels ett mer traditionellt musicerande efter Novåk-Suks förebild. Till de äldre tonsättarna hörde O. Jeremiås, V. Kaprål och V. Stépån, samt de alltjämt verksamma B. Martinü, landets kanske främste symfoniker f. n., J. Kvapil, A. Håba, kvarttonsmusikens talesman framför andra, O. Chlubna, P. Bof-kovec, E. Schulhoff, J. Weinberger, känd främst som operatonsättare, och J. Rfdky. Bland de på 1900-t. födda må nämnas E. Kre-nek, verksam i USA, E. F. Burian, J. Kapr och R. Kubelik, känd främst som dirigent. Musikinstitutioner. Även inom musiklivets organisation dominerade länge tyskarna på alla områden. Genom de lättnader, som österr. staten 1860 medgav folkminoriteter inom dubbelmonarkin, fingo de nationella strävandena hastigt vind i seglen, och fram till 1918 funnos i regel såväl tj. som ty. musikinstitutioner sida vid sida på alla större orter. Numera äro alla organisationer tjeckiska. Operakonsten intog sedan gammalt en framskjuten ställning i landets musikodling. Som en av de äldsta alltjämt existerande institutionerna framstår den 1781—83 uppförda No-stic-teatern i Prag, numera kallad »5. maj-teatern», vilken är samordnad med landets ledande scen, Nationalteatern (1881) i samma stad. Av övriga operainstitutioner märkas Ja-nacek-operan i Brünn (Brno) och den slov. nationalteatern i Pressburg (Bratislava), vartill komma scener i Moravskå Ostrava, Ol-mütz (Olomouc), Reichenberg (Liberec), Pilsen (Plzeh), Troppau (Opava) och Aussig (Ustf). Symfoniork. finnas i större städer, där de ofta tillika bilda teaterkapellen. De främsta verka i huvudstaden, ss. Tj. filharmonin (1894) och stadsork. FOK (1952), vidare i Brünn och Pressburg. En särställning intogo kur ork. vid de berömda kurorterna Karlsbad (Karlovy Vary; gr. 1835), Marienbad (Marianské Låznè; gr. 1820) och Bad Teplitz-Schönau (Teplice-Sanov). Kammarmusiken åtnjuter sedan länge ett stadgat rykte med ensembler av hög internat. klass, t. ex. Böhmiska kvartetten (1892). Som sammanhållande organisation skapades 1876/77 en kammarmusikfören. i Prag, 1894 omorg. till »Tj. sällskapet för kammarmusik», 1203 som ännu existerar. Ledande ensembler äro »Tj. nonetten», gr. 1923/24 av E. Leichner och rekonstruerad 1945 och liksom Smetana-kvar-tetten utgången ur »Filharmonin», vidare den till radion knutna Ondficek-kvartetten, de off. »Tj. nationalteaterns kvartett» (gr. 1942) och »Tjeckoslovak, kvartetten», Prag-kvartet-ten, den på äldre instr. inriktade kvintetten Pro Arte Antiqua (gr. 1933) samt talrika blås-ensembler. Tydligast märkbara blevo de nationella strävandena på körmusikens område. Sitt centrala uttryck fingo dessa i de Hlaholfören., som med början i Prag 1861 bildades överallt i landet. Redan 1862 sammanslöto sig de tj. sångfören. till en gemensam organisation, rekonstruerad 1919 och alltjämt verksam. Vid sidan av de världsliga körerna existerade talrika kyrkliga körer, sammanhållna inom den 1873 gr. »Fören. för katolsk kyrkomusik», som 1874—1950 utg. tidskr. Cecilie, från 1879 kallad Cyrill. Är 1896 org. arbetarna sina egna sångarsammanslut-ningar. — Sedan 1946 ha årl. internat. musikfester anordnats i Prag. Musikundervisningens högborg är sedan länge det 1811 gr. MK i Prag, statligt sedan 1918. Övriga statliga MK finnas i Brünn och Pressburg, vartill som sektioner härav komma »musikens och de dramatiska konsternas akad.» i Prag och Brünn, samt den slov. akad. i Pressburg. Musikvetenskap bedrives av ålder vid Karls-univ. i Prag, vartill 1905 knöts en av Z. Nejedly gr. musikvetensk. inst., samt vid Ma-zaryk-univ. i Brünn. I sistn. stad verkar även ett statligt inst. för folkmusik. Viktiga museer och musiksaml. finnas i Prag och Brünn. Av fören. må vidare anföras den tj. ton-sättarfören., gr. 1948, det tj. musikerförb., bildat 1906 och reorg. 1927, samt 2 sällskap för nutida musik, det ena gr. 1920 av Novåk och hans elever, det andra, Prftomnost, bildat 1924 och till 1948 utg. av tidskr. Rytmus. Den tj. radion inledde 1925 sin verksamhet som halv-statligt företag, men är nu helt i statens hand. Den utgör en omfattande organisation, fördelad på flera sändare, med egna ork., körer och kammarmusikensembler. Litt.: AdHM 2; LavE 1: 5, 2:1, 2: 5; A. Soubies, Histoire de la musique en Bohème (1898); O. Schmid, Die musikgeschichtliche Bedeutung der altböhmischen Schule Czernohorskys (i SIMG 1900/01); R. Batka, Die Musik in Böhmen (1906); L. Urban, The music of Bohemia (1919); P. Nettl, Beiträge zur böhmischen und mäh-rischen Musikgeschichte (1927); V. Helfert, Die Musik in der Tschechoslovakischen Republik (21938; fr. uppl. 1936; m. bibliogr. av B. Stèdrow); Rosa Newmarch, The music of Czechoslovakia (1942); Czechoslovak music 1 (1948); härutöver arbeten på tj. av bl. a. O. Hostinsky, V. Helfert, D. Orel och Z. Nejedly. C.-A. M.; G. P. Tjemberdzji', N i k o 1 a j Karpovitj, rysk tonsättare av armenisk börd (1903— 48), systerson till A. Spendiarov, skrev på den basjkiriska regeringens uppdrag 1204