TJERNJAVSKIJ den basjkiriska nationaloperan Karlugas (1941). T., som stud, vid MK i Moskva, är i sin tidigare produktion influerad av Skr jabin, Ra-vel och Prokofjev; de senare verken äro ofta byggda på armeniska, tadzjikiska och basjkiriska folkmelodier. Verk: Barnbaletten Son Dremovitj; 3 symf., en sinfonietta, sviter, en uvertyr, en vl.-kons. o. a. ork.-verk; 3 stråkkvart., kvint, för piano och 4 blåsinstr. o. a. kammarmusik, »armeniska sånger» för soloröst och stråkkvart, m. m. M. S. TjerepnFn (Tcherepnin), Aleksandr Nikolajevitj, rysk tonsättare och pianist (f. 1899 8/i), son till N. T., sedan 1949 lärare i musikteori vid De Paul Univ. i Chicago. T:s verk företräda en avancerat modern riktning med linjära tendenser och starkt dissonant polyfoni. T. stud, för fadern vid MK i Petersburg, flyttade efter revolutionen 1917 till Tiflis och 1921 till Paris, där han fortsatte sin utbildning för Vidal (komp.) och Philipp (piano) vid dess MK. Han har konserterat i Europa och Amerika, främst med egna verk, och vistades 1934 —37 i Kina och Japan, därefter åter i Frankrike. I sina komp, bygger han ofta på stiliserade orientaliska skalor och på en av honom själv konstruerad 9-tonskala (c-dess-ess-e-f-g-ass-a-h). — G. m. den kinesiska pianisten Lee Hsien Ming (f. 1918 5/s), som efter utbildning i Shanghai och Paris konserterat i Gamla och Nya världen, delvis tills, m. maken (sv. radio 1947). Verk: Operorna Ol-Ol (Weimar 1928) och Die Hochzeit der Sobeide (Wien 1933), 8 baletter (1923—48), däribl. A j antas frescoes (London 1923) och La femme et son ombre (1948), skå-despelsmusik; 2 symf., 3 pianokons. (1919, 23, 32), Eastern chamber dream och Suite géor-gienne, båda för piano och ork., Rhapsodie géorgienne (1923) och Mystère, båda för vlc. och ork., kammarkons, för fl., vl. och ork., Concertino för vl., vlc., piano och ork, Sympho-nic march (1951) o. a. ork.-verk; 2 kantater (1945), 2 stråkkvart. (1925 och 26), en pianokvint. (1927), en pianotrio, en fl.-kvint., en fl.-trio, en vl.-sonat, 3 vlc.-sonater, pianostycken, sånger m. m. — T. utg. en saml. verk av moderna kin. och jap. tonsättare samt skrev Mu~ sic in modern China (i MQ 1935). M. S. Tjerepnrn (Tcherepnin), N i k o 1 a j Nikolajevitj, rysk tonsättare och dirigent (1873—1945), far till A. T., som kompositör främst känd för sina baletter, framför allt Armidas paviljong (1903; Petersburg 1907; Sthlm 1941). Elev av Rimskij-Korsakov vid MK i Petersburg blev T. 1905 ledare för dess ork.-klass och dirigent vid Mariinskij-teatern; 1909—14 verkade han som mus. ledare för Djagilev-baletten i Paris, var 1918—21 dir. för MK i Aleksandr Tjerepnin. Sjura Tjerkaskij. Tiflis och bosatte sig därefter åter i Paris. I sina komp, följde T. de ungry. traditionerna från Rimskij-Korsakov och Musorgskij men visade sig även mottaglig för inflytelser från den tidigare fr. impressionismen. Bland T:s elever märkas Prokofjev och Obuchov. Verk. (u. n.): 3 operor, flera baletter, däribl. Narcisse et Echo, »Dionysius» och »Rysk saga»; förspel till E. Rostands drama La princesse lointaine op. 4 (1899), »Scen i häxornas håla» ur Macbeth (1901), »Från land till land», dramatisk fantasi op. 17 (1904), »8 miniatyrer» (uppf. 1931), en pianokons. (1907) o. a. ork.-verk; oratoriet Pélérinage et passion de la Sainte Vier ge (1. delen uppf. 1938), kammarmusik, pianostycken och sånger. — T. bearb. och fullb. Musorgskijs Marknaden i Soro-tjinsk (1923). M. S. Tjerka'skij (Cherkassky), Sjura (Shura), amerikansk pianist av rysk börd (f. 1911 7/io), en av nutidens mest kända pianospelare. T. var elev av sin mor, deb. vid 9 års ålder i Ryssland, fortsatte sina stud, för J. Hofmann vid Curtis Inst. of Music i Philadelphia och har ofta framträtt i USA (sedan 1923) och Europa (Sverige ffg. 1936), dessutom i bl. a. Orienten, Australien och Sydafrika (ffg. 1929); har skrivit pianostycken. — T. förenar glänsande teknik med stor kraft och utpräglat sinne för dramatiska effekter. Han är i sitt spel inte helt fri från överdrifter — bl. a. överdimensioneras stundom det klangliga — men i verk av Liszt, Tjajkovskij, Balakirev m. fl. äro T:s intensiva tolkningar ofta av utomordentlig verkan. Å. B. Tjernitjeva (Tchernicheva), L u b o v, rysk dansös (f. 1890), premiärdansös i Djagilevbaletten 1911—29, från 1932 i Ryska Monte Carlo-baletten. Utbildad vid kejs. balettskolan i Petersburg har T. gjort sina mest remarkabla insatser som Zobeide i Schéhérazade och i titelr. i Fran-cesca da Rimini och Thamar. —• G. 1909 m. den ryske dansören Sergej Grigorjev, som även varit medlem i nämnda båda sällskap. Tjernja'vskij (C h e r n i a v s k y), tre bröder av rysk härkomst, numera bosatta 1205 1206