TUNELL Verk: Operan »Varulven» (ofullb.), baletten Kratt (1943) o. a. scenmusik; 5 symf., c (1934), h (1937), d (1942), A (1944), h (1947), sinfonietta C (1939), vl.-kons. d (1943) och g (1948), kons, f. kb. (1949), svit över estn. folkvisor (1931), concertino för piano och ork. Ess (1945), 2 vl.-sonater (1936, 49), saxofonsonat (1951); sonatin (1942; 47), ballad, folkvisebearb. o. a. pianoverk; kör- och solosånger m. m. I. S. Tucker [ta'ka], Richard, amerikansk operasångare, tenor, sedan 1945 verksam vid Metropolitan som en av de ledande inom den it. repertoaren. T., som utbildats av bl. a. Althouse i New York, deb. 1939 med framgång som konsertsångare i dess Town Hall och framträdde 1945 ffg. på Metropolitan som Enzo Grimaldi i La Gioconda. Han har ofta framträtt i radio samt gjort grammofoninsjungningar. G. P. Tudor [Vo/da], An t o ny, engelsk dansör (f. 1909 4/4), en av vår tids främsta koreografer, sedan 1938 huvudsaki. verksam i USA. Efter stud, för Marie Rambert, Pearl Argyle och H. Turner knuten som solodansör till Bal-let Rambert från dess start, deb. T. som koreograf redan 1931 med Cross-garter’d, som följdes av bl. a. Lysistrata och Adam and Eve (1932), Atalanta of the East (1933), The planets (1934), The descent of Hebe (1935), Jardin aux lilas (1936), Dark elegies (1937; till Mahlers Kindertotenlieder) och Gala performance (1938). Sistn. år blev han balettm. och koreograf vid Ballet Theatre i New York, där han bl. a. producerade Pillar of fire (1942; till Schönbergs Verklärte Nacht), Romeo and Juliet (1943) och Undertow (1945). Säsongen 1949/50 balettm. vid K. teatern i Sthlm iscensatte T. Jardins aux lilas, Gala performance och Giselle. K. R-n Tugal [tyga'l], Pierre, fransk dans-historiker, var med vid gr. av ->Archives Internationales de la Danse i Paris 1931 och alltsedan dess museets intendent. Skrifter: Les Ballets Suédois dans Vart con-temporain (1931; sv. uppl. 1947, Rolf de Marés svenska balett), L’initiation d la danse (1947; eng. uppl. 1948), La danse théåtricale espagnole m. m., flertalet tills, m. andra förf. K. R-n Tu'lindberg, Erik, finländsk tonsättare (1761—1814), eg. ämbetsman, stud, vid Åbo akad. och stod bl. a. under många år i spetsen för musiklivet i Uleåborg. — LMA 1797. Av T:s komp, finnas 6 stråkkvart, bevarade. — Biogr. av O. Andersson i Finsk Tidskrift 1930 och T. Haapanen i Suomen Säveltäjiä 1945. J. R-s Tullberg, Otto Fredrik, språkman (1802—53), prof, i österländska språk vid Uppsala univ. 1843 och ivrig befrämjare av studentsången där. Eduard Tubin. Antony Tudor. T. deltog under studenttiden i Uppsala både som sångare och dirigent i studentsången. Genom de av honom 1830 införda regelbundna sångövningarna blev han en av initiativtagarna till Uppsala studentkårs allm. sångfören. Till Gustaf Adolfsfesten 1832 komp. T. den ännu sjungna hymnen Hjältar som bedjen. — Litt.: G. Kallstenius, Blad ur Upsalasångens historia (1913). G.P. Tunia [to:'-], Franz, böhmisk tonsättare (1704—74), elev till Cernohorsky och Fux, blev 1741 gambaspelare och hovkompositör hos kejsarinnan Elisabeth i Wien. T. skrev mässor o. a. kyrkomusik, i nytr. delvis publ. av O. Schmid, samt instr.-musik (en symf. utg. av P. A. Pisk). — Litt.: O. Schmid, Die musikgeschichtliche Bedeutung der altböhmischen Schule Czernohorsky’s (i SIMG 1900/01). I.S. Tunder [to'n-], Franz, tysk tonsättare (1614—67), från 1641 organist vid Mariakyrkan i Lübeck, vilket ämbete ärvdes av hans svärson Buxtehude. T. har trol. rönt inflytande av Frescobaldis orgelkonst, men endast genom en lärjunge till denne, J. Heckslauer; i övrigt tillhör han den nord ty. orgelskolan. Viktigare än hans orgelmusik (koralbearb. m. m.) äro solo- och kör-kantater (några över koralmel.), som fingo betydelse för dessa formers spridning i n. Tyskland. Under sina resor lärde den sv. hovkapellm. G. Düben känna T., och verk av denne återfinnas i den Dübenska saml. i UUB. Nytr.: 17 solo- och körkantater, utg. av M. Seiffert i DDT 3; se även dennes Organum samt SchGMB och HAM 2. R. Buchmayer har utg. 2 preludier och fugor (1927). —। Litt.: W. Stahl, F. T. und Dietrich Buxtehude (1926; även tr. i AMW s. å.). I.S. Tune [Vom], populär eng. term för enkel, regelbunden, visartad melodi i vokal- el. instrumental-(dans)-musik. Tunell (-Scharrer), Lisa Dagmar, operasångerska, mezzosopran (f. 1905 3/4), numera främst uppburen som konsertsångerska. 1269 1270