Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trubaduren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNELL
Verk: Operan »Varulven» (ofullb.), baletten
Kratt (1943) o. a. scenmusik; 5 symf., c (1934),
h (1937), d (1942), A (1944), h (1947), sinfonietta
C (1939), vl.-kons. d (1943) och g (1948), kons,
f. kb. (1949), svit över estn. folkvisor (1931),
concertino för piano och ork. Ess (1945), 2
vl.-sonater (1936, 49), saxofonsonat (1951); sonatin
(1942; 47), ballad, folkvisebearb. o. a.
pianoverk; kör- och solosånger m. m. I. S.
Tucker [ta'ka], Richard,
amerikansk operasångare, tenor, sedan 1945
verksam vid Metropolitan som en av de
ledande inom den it. repertoaren.
T., som utbildats av bl. a. Althouse i New
York, deb. 1939 med framgång som
konsertsångare i dess Town Hall och framträdde 1945
ffg. på Metropolitan som Enzo Grimaldi i La
Gioconda. Han har ofta framträtt i radio samt
gjort grammofoninsjungningar. G. P.
Tudor [Vo/da], An t o ny, engelsk
dansör (f. 1909 4/4), en av vår tids
främsta koreografer, sedan 1938 huvudsaki.
verksam i USA.
Efter stud, för Marie Rambert, Pearl Argyle
och H. Turner knuten som solodansör till
Bal-let Rambert från dess start, deb. T. som
koreograf redan 1931 med Cross-garter’d, som
följdes av bl. a. Lysistrata och Adam and Eve
(1932), Atalanta of the East (1933), The planets
(1934), The descent of Hebe (1935), Jardin aux
lilas (1936), Dark elegies (1937; till Mahlers
Kindertotenlieder) och Gala performance (1938).
Sistn. år blev han balettm. och koreograf vid
Ballet Theatre i New York, där han bl. a.
producerade Pillar of fire (1942; till Schönbergs
Verklärte Nacht), Romeo and Juliet (1943) och
Undertow (1945). Säsongen 1949/50 balettm. vid
K. teatern i Sthlm iscensatte T. Jardins aux
lilas, Gala performance och Giselle. K. R-n
Tugal [tyga'l], Pierre, fransk
dans-historiker, var med vid gr. av ->Archives
Internationales de la Danse i Paris 1931
och alltsedan dess museets intendent.
Skrifter: Les Ballets Suédois dans Vart
con-temporain (1931; sv. uppl. 1947, Rolf de Marés
svenska balett), L’initiation d la danse (1947;
eng. uppl. 1948), La danse théåtricale espagnole
m. m., flertalet tills, m. andra förf. K. R-n
Tu'lindberg, Erik, finländsk tonsättare
(1761—1814), eg. ämbetsman, stud, vid
Åbo akad. och stod bl. a. under många
år i spetsen för musiklivet i Uleåborg. —
LMA 1797.
Av T:s komp, finnas 6 stråkkvart, bevarade.
— Biogr. av O. Andersson i Finsk Tidskrift
1930 och T. Haapanen i Suomen Säveltäjiä
1945. J. R-s
Tullberg, Otto Fredrik, språkman
(1802—53), prof, i österländska språk vid
Uppsala univ. 1843 och ivrig befrämjare
av studentsången där.
Eduard Tubin.
Antony Tudor.
T. deltog under studenttiden i Uppsala både
som sångare och dirigent i studentsången.
Genom de av honom 1830 införda regelbundna
sångövningarna blev han en av initiativtagarna
till Uppsala studentkårs allm. sångfören. Till
Gustaf Adolfsfesten 1832 komp. T. den ännu
sjungna hymnen Hjältar som bedjen. — Litt.:
G. Kallstenius, Blad ur Upsalasångens historia
(1913). G.P.
Tunia [to:'-], Franz, böhmisk
tonsättare (1704—74), elev till Cernohorsky
och Fux, blev 1741 gambaspelare och
hovkompositör hos kejsarinnan Elisabeth
i Wien.
T. skrev mässor o. a. kyrkomusik, i nytr.
delvis publ. av O. Schmid, samt instr.-musik
(en symf. utg. av P. A. Pisk). — Litt.: O.
Schmid, Die musikgeschichtliche Bedeutung
der altböhmischen Schule Czernohorsky’s (i
SIMG 1900/01). I.S.
Tunder [to'n-], Franz, tysk
tonsättare (1614—67), från 1641 organist vid
Mariakyrkan i Lübeck, vilket ämbete
ärvdes av hans svärson Buxtehude.
T. har trol. rönt inflytande av Frescobaldis
orgelkonst, men endast genom en lärjunge till
denne, J. Heckslauer; i övrigt tillhör han den
nord ty. orgelskolan. Viktigare än hans
orgelmusik (koralbearb. m. m.) äro solo- och
kör-kantater (några över koralmel.), som fingo
betydelse för dessa formers spridning i n.
Tyskland. Under sina resor lärde den sv.
hovkapellm. G. Düben känna T., och verk av denne
återfinnas i den Dübenska saml. i UUB.
Nytr.: 17 solo- och körkantater, utg. av M.
Seiffert i DDT 3; se även dennes Organum samt
SchGMB och HAM 2. R. Buchmayer har utg.
2 preludier och fugor (1927). —। Litt.: W. Stahl,
F. T. und Dietrich Buxtehude (1926; även tr. i
AMW s. å.). I.S.
Tune [Vom], populär eng. term för
enkel, regelbunden, visartad melodi i
vokal- el. instrumental-(dans)-musik.
Tunell (-Scharrer), Lisa Dagmar,
operasångerska, mezzosopran (f. 1905 3/4),
numera främst uppburen som
konsertsångerska.
1269
1270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0659.html