TUTTI dervisar vid MK i Istanbul och de övriga vid MK i Ankara. Till de mest lovande bland dem, som framträtt under de sista åren, räknas Nevit Kodalli (f. 1924). Musikinstitutioner m. m. Musikodlingen under 1800-t. var främst knuten till sultanhovet i Istanbul, där stora ork. utvecklats till hög standard. Under den nya republiken har staten satt in alla krafter på att föra tonkonsten ut i vidaste kretsar. Icke minst genom de båda presidenternas — Kamål Atatürk och Ismat Inönü — personliga initiativ har grunden lagts för en solid utveckling genom goda musikorganisationer i Istanbul och Ankara. Kring institutioner motsv. våra »Folkets hus» (turk. Halkevi) ha dessutom uppvuxit symf.-ork. även i landsortens städer, vilka giva regelbundna konserter. Jämförande art.: Ankara, Istanbul. Litt.: Lav E 1: 5; E. Borrel, La musique tur-que (i RdM 1922/23); dens., Contribution å la bibliographie de la musique turque au 20e siècle (1928); E. Antikaci, Turkey: Western music (i HY 1947/48); M. Herrmann, Die Stimme der Türkei (i M 1951); A. Saygun, Bartok in Turkey (i MQ 1951); G. Weldon, Music in Turkey (i Tempo 1951); G. Oransay, The five standard composers of Turkey (i Musical America 1952); arb. på turk, av A. Muktar (2 bd, 1926—28) och S. N. Ergun (2 vol., 1943; endast religiös musik). G. P. Turkiska musiken, benämning på ett sällskap studenter i Uppsala, vars urspr. namn var S:t Hilarii-orden och som omkr. 1830 höllo mus. sammankomster. Dessa avslutades med en »senare avdelning», bestående däri, att man trakterade instrument ss. visselpipa, triangel, grytlock, eldgafflar, gonggong, harskramla, lergök etc. Efter klagomål från störda sovande ställdes vederbörande inför rätta, och univ:s rektor förbjöd all »turkisk» musik i det fria. — Litt.: B. Schöld-ström, Förbiskymtande skuggor (1883). L S. Turku ->Åbo. Turner [to:'na], Eva, engelsk operasångerska, sopran (f. 1892 10/3), utbildad vid Royal Acad. of Music i London. T. tillhörde 1916—24 Carl Rosa Opera Co. och framträdde därefter på de ledande operascenerna i Italien, Tyskland, Österrike, Spanien, England och Amerika. Gästade med ett it. operasällskap bl. a. Khmn 1929. Som hennes främsta roll räknas Turandot. G. M. Turner [ta:'na], Harold, engelsk dansör (f. 1909 2/i2), utbildad av Marie Rambert, solodansör vid Ballet Rambert från 1930, vid Sadler’s Wells 1935—40 och från 1945. Som en av de främsta eng. dansartisterna har T. gjort bemärkta insatser i bl. a. Jar dins aux lilas, Our Lady’s juggler, Fagade, The 1277 rake’s progress, Coppelia och Törnrosa. Medv. vid Sadler’s Wellsbalettens gästspel i Malmö 1947. — G. m. dansösen Gerd Larsen. K. R-n Turner [to:'no], Laurance, engelsk violinist och violinpedagog (f. 1901 17/n), sedan 1940 konsertm. i Hallé Orch., Manchester. T. var elev av bl. a. Ysaye, undervisade 1926 —31 och 1940—47 vid Royal Manchester Coll. of Music och tillhörde 1930—40 BBC Symph. Orch. i London. T., som är en känd kammarmusiker, gr. 1931 T. String Q u a r t e t. Tu'runen, Martti Johannes, finländsk kördirigent (f. 1902 “/s), fil- mag. 1932, blev 1931 chef för Teosto och lärare i körpedagogik vid Sibeliusakademin. T., som stud, i Viborg och Hfors och gjort sig känd som en framstående körledare, blev 1931 dirigent för Y. L. (Europaturné, bl. a. i Sverige, 1935, USA-turné 1938), 1933 för Laulu-Miehet och 1946 för Suomen Laulü. Red. Suomen Musiikkilehti 1931—32 och Musiikkitieto 1933—46. — T. har främst komp, körverk, bl. a. en kantat. — Självbiogr. i Suomen Säveltäjiä 1945. J. R-s Turun Nalslaulajat (»Äbo damsångare»), en 1945 av dess nuv. dirigent Lem-pi Ahlström gr. finskspråkig damkör, som blivit uppskattad under konsertresor i hemlandet och sedan 1949 även i Sverige och Danmark. A. F. Tutenberg [to:'-], Fritz, tysk musik-historiker och operaregissör (f. 1902 14/7), dr phil. i Kiel 1926, kallades 1952 till lärare i scenisk framställningskonst och operaregi vid Städtisches Kons, i Berlin. T. stud, musikvetenskap i Hamburg, München och Rostock, blev 1927 operaspelledare i Kiel, därefter 1. regissör vid Stadttheater i Hamburg o. fr. 19341 vid Städtisches Theater i Chemnitz. Har bearb. J. C. Bachs opera Lucio Silla (Kiel 1929) och Lortzings Casanova (Braunschweig 1934), skrivit operalibretti åt bl. a. A. Henneberg och Oskar Lindberg och gjort ty. övers, av texter till operor av N. Berg och Hilding Rosenberg; skrivit Die Sinfonik Johann Christian Bachs (diss., tr. 1928), Munteres Hand-büchlein des Opernregisseurs ... (1933), tidskr.-art., bl. a. om ny svensk musik. A. L-ll Tutti, it., alla (instrument el. stämmor), inom orkestermusik (särsk. solokonserter) benämning på de avsnitt, där hela ork. medv. till skillnad från solopartierna. Detta växelförhållande rådde även i 1600-t:s concertostil, t. ex. i »komplementkörerna» hos Schütz, vilka ha t.-karaktär. T. förekommer även på större orglar varvid samtl. stämmor inkopplas medelst en särsk. kombinationstram-pa el. -knapp. Denna orgeleffekt, som dock 1278