UNGDOM OCH DÅRSKAP Undertoner. Bilden visar hur kraften K med frekvensen f, som påverkar massan m och den därmed förbundna membranen M, får membranen att svänga med undertonen V2 f. kroppen. I regel äro de av ringa styrka men kunna under vissa omständigheter uppfattas av örat. En schematisk bild av hur första undertonen kan uppkomma visas i figuren. U. har, redan innan den fysikaliskt kunnat påvisas, av H. Riemann m. fl. lagts som hypotetisk grund för det polära harmoniska betraktelsesättet (->Dualism), enl. vilket molltreklangen skulle kunna erhålla en »naturlig» förklaring, då ju övertonsseriens 3—5 toner, vilka bilda en durtreklang, genom att speglas i form av en u. i stället ge en molltreklang. U.Å. Ungdom och dårskap, da. Ungdom og galskab, sångspel i 2 akter. Musik av E. Du Puy, texten sammanställd av N. T. Bruun efter J. N. Bouillys Une folie (som f. ö. även legat till grund för Méhuls opera Målaren och modellerna). Uppförd ffg.: Khmn 1806; Sthlm 1814. — Huvudroller: Gröndahl (bas), Vilhelmine (sopran), Rose (tenor), Johan (baryton), Poul (baryton), Mikkel Madsen (tenor). Unge norske tonekunstnere, förening, gr. 1945 i Oslo med ändamål att skapa en samlande musikmiljö för unga musiker och musikstuderande, särsk. genom att framföra nya verk och hjälpa fram unga exekutörer. Ordf. 1951 Sverre Lind. Unger [o'n®-], Heinz, engelsk dirigent av tysk börd (f. 1895 14/±2), eng. medb. 1946, sedan 1947 i Canada. U. har stud, i Berlin och München, verkade 1919—33 i Berlin och därefter i London. Han har med markerad framgång gästat bl. a. Ryssland, Spanien och Österrike, framträtt i sv. radio 1934 och lett en rad grammofoninsp. för Decca. G. M. Unger [o'nS-], Gustav Hermann, tysk tonsättare och musikhistoriker (f. 1886 20/io), dr phil. i München 1910, doc. och bibliotekarie vid MH och lektor vid univ. i Köln 1925—46. — Prof. 1928. U. stud, klassisk filologi i Freiburg, Leipzig och München samt var elev av Istel, J. Haas och Reger; ledare av Städtische Volksmusik-bücherei, ställföreträdande dir. vid MH och Rheinische Musikschule i Köln samt musikkritiker i Rheinische Musik- und Theaterzeitung där. Han arr. komp, av R. Keiser under tit. Althamburger Opernsuite (1933). Verk: Operorna Richmodis von Aducht (Koblenz 1928) och Die Geschichten vom Weih-nachtsbaum (1943) o. a. scenmusik; symf. d op. 27 (1921), kons, för stor ork. (1931), vl.-kons. op. 37 (1925), orgelkons. op. 45 (s. å.), pianokons. op. 47 (1926) o. a. ork.-verk; körverk m. ork.; kammar-, orgel- och pianomusik; sånger (även m. ork.) o. a. Skrifter: Über den Gebrauch des dakty-lischen Hexameters ... (diss. 1910), Max Reger (1924), Musikgeschichte in Selbstzeugnissen (1928), Musikanten von gestern und heute (1935), Anton Bruckner und seine 7. Sinfonie (1944) m. fl. — Litt.: W. Berten, Werkbild H. U:s (i Neue Musik-Zeitung 1928). Å.B. UNGERN. Det förutvarande konungadömet, numera (sedan 1946) folkrepubliken Ungern (ung. Magyarorszåg; omkr. 9 207 0001 inv. 1949) bildade tidigare en av hörnstenarna i den gamla Donaumonarkin Österrike-Ungern och har i väsentliga drag fått sin kulturella struktur inom denna. Genom en målmedveten magyari-sering av landet framstår Ungern i våra dagar som en av Europas mest enhetligt befolkade stater, vars andliga odling helt inriktat sig på inhemsk tradition. Sin särprägel har den ung. musiken erhållit genom sin egenartade blandning av väster- och österländska element. Folkmusik. Dan tonkonst, som sedan snart 100 år utförts av zigenarork. som »ung. folkvisor» och som erhållit sin konstmus. utformning i komp, av Liszt, Brahms o. a., har föga el. intet med ung. folkmusik i eg. mening att göra. Denna når däremot med sina rötter ned i en avlägsen forntid, då magyarerna före invandringen till sitt nuv. bosättningsområde (omkr. 900 e. Kr.) ännu stodo i kontakt med andra ugriska och turk.-tatariska folk kring övre Volga. I varje fall uppvisa ett stort antal ung. folkvisor mel. överensstämmelse med sånger från språkligt besläktade folkstammar i Östeuropa och Centralasien. 1303 1304