UNDERTON SSERIE mittén 1883 och kyrkohandbokskommit-tén 1889; verksam inom K. S. V. U. utgav bl. a. Evangelisk-luthersk litur-gik ... (2 d., 1874—85; -’89—97; d. 1: 31901) och tills, m. J. Morén på Kungl. Maj:ts uppdrag »förslag till missale, vesperale och hymnari-um för Svenska kyrkan» (5 d., 1914). — U:s son Otto Fredrik Daniel U. (1874—1926) var bl. a. domkyrkoorg. i Uppsala. I. S. Ullmann [o'l~], Viktor, tjeckisk tonsättare (1898—1944), elev av Schönberg och A. Håba, teaterkapellm. i Praha. U:s mest spelade verk är var. och dubbelfuga för ork. över en pianokomp, av Schönberg (1925); i övrigt 2 operor, bl. a. Peer Gynt (1928; ofullb.), kammarmusik (2 stråkkvart., nr 2 op. 7, 1935), pianostycken och sånger. G. M. Ulmer, Georges, fransk vissångare av dansk börd (f. 1919 le/2), urspr. tecknare. U. deb. 1943 som kabarésångare i Paris och blev snabbt känd genom sitt föredrag och sina egna visor. Sch. Ulrich, Emilie, f. Boserup, dansk operasångerska, sopran (1872—1952), knuten till Det kgl. teater i Khmn 1894 —1917 som en uppskattad lyrisk kraft. — Kgl. kammersangerinde 1906. Roller: Grevinnan i Figaros bröllop, Zerlina i Don Juan, Pamina i Trollflöjten, Senta i Holländaren, Elsa i Lohengrin, Eva i Mäster-sångarna, Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren, Rosina i Barberaren, Julia i Romeo och Julia, Violetta i La traviata, Mimi i Bohème, Martha i Låglandet, Aase i Drot og marsk o. a. Umeå, residens- och stapelstad i Västerbottens län (omkr. 17100 inv. 1951), har sedan 1860-t. uppvisat ett rikt musikliv med tyngdpunkt i det 1862 gr. Umeå musiksällskap. Sällsk. bildades på initiativ av musikdir. C. O. Lagerquist, som var dess ledare till 1888. Är 1863 hölls den första offentliga konserten, och under de närmaste 15 åren utvecklades en livlig verksamhet, främst på kör- och kammarmusikens område. År 1888 lamslogs stadens utveckling av en förhärjande brand, och först 1891 återupptog musiksällskapet sitt arbete, nu under W. Peterson-Bergers dirigentskap. Sedan U. blivit förläggningsort för militär (1901 resp. 1909) har sällsk:s ork. fått sin stomme från reg:musikkårernas personal. Bland dirigenter märkas F. Hjort (1892—96), E. Rosell (1896—1902 samt 1903—05), K. Tirén (1902—03), H. Sandberg, E. Lundquist o. a. (1905—17), N. Höglund (1922—30), P. Berg (1930—33 och 1936 —41), K. Engquist (1933—36), A. Melander (1937 —41) samt Y. Kjerrgren och A. Bartler (från 1942). Med de religiösa samfunden i staden sarnarb. den 1939 bildade Umeå alliansork., som gr. och letts av E. Carlson. 1301 Bland körer märkes Umeå sångarförb., stiftat före 1900 som Umeå hantverkares manskör och med J. J. Leufvenius som förste dirigent. Kören upphörde 1908, men återupplivades följ, år under sitt nuv. namn. Dess dirigent är T. Melander, som sedan 1916 även är förbunds-dirigent i det 1912 gr. Västerbottens läns sångarförb. Sångarfester ha avhållits i staden 1917, 19, 22, 24, 29 och 41. Litt.: N. Beite, Några drag ur Umeå musik-sällskaps historia (i Västerbotten 1923); Umeå musiksällskap 1862—1937 (1937). G.P. UmFnska, Eugenia, polsk violinist (f. 1910 4/io), lärare vid MK i Krakow 1945. U., som stud, vid MK i Warszawa, för Sevcik och Enescu, har framträtt i en rad eur. länder. Umlauf(f) [o'mla°f], I g n a z, österrikisk tonsättare (1746—96), kapellm. i Wien vid den ty. operan i Burgtheater. Denna återinvigdes 1778 med U:s sångspel Die Bergknappen (nytr. av R. Haas i DTÖ 18:1 m. kommentar), ett verk med egenartade stilblandningar och romantisk atmosfär, på sin tid populärt liksom Die pucefarbnen Schue (1779) och Das Irrlicht (1782; båda i Wien) o. a. U:s son Michael U. (1781—1842) var teaterkapellm. och sångspelskompositör i Wien. Han biträdde Beethoven vid uppf. av 9. symf. (1824) o. a. verk. I. S. Unda maris, lat., havsvåg, labial, svagt intonerad 8-fots dubbelstämma i orgeln av flöjttyp. Den avger en svävande ton på grund av att de båda pipraderna ej ha exakt samma tonhöjd. Oftast utföres dock u. som enkel stämma, varvid tremuleringen uppstår, då den kombineras med en annan svag stämma av normal tonhöjd. B. K. Unde'cima, it., det elfte (steget), i intervalläran oktav + kvart, varvid alltså u. kan uppträda i samma former som kvartintervallet. I det tidiga 1600-t:s ge-neralbasbesiffring noterades u. med siffran 11. Underjordisk musikk, norsk halling, enl. sägnen spelad av »de underjordiska» på julaftonen 1695 i närheten av Bergen. U. utgavs av J. Mattheson i Das unterir-dische Clippenconcert (1740), efter en uppteckning av stadsmusikanten i Bergen, senare i Oslo, Hinrich Meyer (1679—1758). — Art. av A. Björndal i Bergens museums årbok 1945. Undertonsserie, den polära motsatsen till övertonsserien (->Ö ver toner); den bör alltså icke förväxlas med begreppet differenstoner (->Kombinationstoner ). Undertoner uppstå och kunna matematiskt härledas ur ickelineariteter i den svängande 1302