Vi mus. sammanhang brukad • förk. för: ->v i o 1 i n el. violino (vo); ->v o c e, stämma, t. ex. 3 v., 3-stämmigt; vol t i, vanl. volti sübito(v. s.), vänd (bladet) snabbt. I liturgiska böcker betyder V (psalm) vers (->Psalm 1). Waage [vå/-], Olaf, dansk ämbetsman (f. 1897 8/7), Wagnerforskare; sedan 1948 sekr. vid univ. i Khmn. Skrifter: Studier over Richard Wagners Die Meistersinger von Nürnberg (1931), Richard Wagner og Mathilde Wesendonk (1935) och Formproblemer i Richard Wagners Die Meistersinger von Nürnberg (1944). Sch. Waagstein, Joen, färöisk tonsättare (1879—1949), org. vid Thorshavns kyrka från 1903, lärare vid folkskolan och sem. 1903—34 samt ledare för stadens sångförening. W., som stud, för bl. a. Nebelong, insaml. och upptecknade färöiska sång- och psalm-mel. Hans egna verk präglas av färöisk folkton. Verk och utgåvor: Lög til sangbök Föroya sküla (1907), Sjey lög (1921), Fimm songlög (1926), Gomul föroysk sälmalög (1931; 21947), Songlög vid klaver (1934; 21946), en kantat, I buri og summar kvöld sange m. m. Er-l Waaler [vå/-], Fr edrikke Amalie Holtermann, f. Rynning, norsk violinist och tonsättare (f. 1865 7/5), i många år en verksam kraft i Hamars musikliv. Efter vl.-stud. för F. Ursin och G. Böhn, teori för L. M. Lindeman och J. Haarklou blev W. 1. violinist i Musikkforen:s ork. i Oslo 1885. I Hamar gr. hon 1893 och ledde i flera år stadens första ork.; samtidigt kördirigent och anlitad pedagog. W. har skrivit omtyckta mel. ss. Spinnersken (B. Björnson, 1888) och Blomstersange (1912) för sång och piano, Hamarsangen op. 7 för bl. kör (1935) m. m. H. K. Vaaren [vå/-], balett av H. Lander till musik av Grieg. Uppförd ffg.: Khmn 1942; Malmö 1945. Baletten innehåller en dold skildring av den no. ockupationen, vilket den ty. ockupationsmakten i Danmark dock ej upptäckte. Musiken är hämtad ur bl. a. Peer Gynt, Vaaren, Erotik och Hjertesaar. Sv. Kr.-J. Va'ccai, N i c o 1 a, italiensk tonsättare (1790—1948), verksam som sångpedagog i hemlandet, Paris och London. V., som stud, för bl. a. Paisiello, skrev åtsk. operor, främst Giulietta e Romeo (Milano 1825), baletter, kyrkl. vokalverk, sånger m. m. samt utgav Metodo practico di canto italiano per 1325 camera och 21 Ariette per camera... — Litt.: G. Vaccai, Vita di N. V. (1882). A.L-ll Vachon [vajå'ij], Pierre, fransk tonsättare (1731—1802), violinist vid Con-certs Spirituels och hos fam. Conti i Paris samt från 1784 vid hovkapellet i Berlin. V. skrev bl. a. kammarmusik (6 kvart, för stråkar och b. c. utg. 1937 av S. Beck). Die Wacht am Rhein [-ra^], ty., Vakten vid Rhen, tysk patriotisk hymn, som under 1. världskriget fick karaktär av nationalsång. Texten, som börjar: Es braust ein Ruf wie Donnerhall, »Det brusar ett rop som åskans dån», skrevs 1840 av Max Schneckenburger och tonsattes 1854 av Karl Wilhelm (1815—73); sjöngs ffg. s. å. i Kassel men slog igenom först under fransk-tyska kriget 1870/71. — Litt.: Art. av M. Friedländer i Deutsche Rundschau 1923. Wachtmeister, Carl Axel Raoul Georg Henrik, tonsättare (1865—1947), från 1897 huvudsaki. bosatt i Frankrike. W. stud, vid MK i Leipzig och Schola Cantorum i Paris. Verk: Operan A dream of the future, operaoratoriet Prins Siddharta (London 1937); 4 symf., piano- och vl.-kons., Qurrat-al-Ayn (1939), Le récit de 1’horloge o. a. ork.-verk; Månhymn för baryton, kör och ork. (1924), Kalte Graal för manskör och ork. (1929) o. a. körverk; kammarmusik, pianostycken, sånger. — Ms. i MA:s bibi. — MA erhöll efter W:s död en donation på 150 000 kr. ->Stipendier och fonder i suppl. — Skrifter: Memories (1936; m. verkfört.), Reseminnen (1943). Wad, Emmanuel, dansk-amerikansk pianist (1862—1940), elev av A. Winding och Leschetizky, blev 1892 lärare vid Peabody Cons. of Music i Baltimore; ansedd konsertpianist. W. skrev operan Tagwagwa (över indiansk musik) och instrumental verk. Er-l Vadstena, stad i v. Östergötland, invid Vättern, 3 500 inv. (1951), i det senmedeltida Sverige ett kyrkomus. centrum, vars kulturella glanstid helt sammanfaller med birgittinklostrets verksamhet, dvs. från 1384, då klostret invigdes, till 1527 (re-formationsriksdagen i Västerås); år 1595 upplöstes klostret definitivt. Ett stort arbete nedlades på främjandet av modersmålet. På mus. område yttrade sig den- 1326