W AELRANT Bernard Wagenaar. Johan Wagenaar. na aktivitet i det av Birgittas biktfader, magister Petrus Olavi (d. 1378), sammanställda Maria-officiet för veckans dagar (->Birgittin-ritualen). Trots Birgittas avvisande inställning till en rikare mus. utgestaltning av gudstjänsten härstammar ett av de fåtaliga vittnesbörden om flerst. musikutövning under medeltiden just från V. kloster. Sångare voro riksföreståndaren Sten Sture d. ä:s (permanenta el. tillfälligt värvade) kapell samt skolgossar från Linköping. — Litt.: C.-A. Moberg, Om flerstämmig musik i Sverige under medeltiden (i STM 1928); T. Norlind, Bilder ur sv. musikens historia... (1947). G. B-t Waelrant (Waelrand etc.) [-[va:T-],Hu-b-] {+[va:T-],Hu- b+} e r t, flamländsk tonsättare (omkr. 1517 —95), trol. elev till Willaert, gr. 1547 en musikskola i Antwerpen; i undervisningen bröt han med den guidonska muta-tionsläran och fotade på oktavskalan. W. skrev och utgav själv motetter, madriga-ler och chansons (ex. bl. a. i UUB); verk även i saml.-utgåvor av P. Phalèse, T. Susato o. a. samt i nytr. av F. Commer, W. Barclay Squire m. fl. — Ytterligare två personer med namnet H. W. levde på 1500-t.; se härom Irène Bo-gaert, De W.’s te Antwerpen (i Hommage a C. van den Borren, 1945). I. S. Vaeringerne i Miklagard, opera i 4 akter. Musik av J. Haarklou till text efter Oehlenschläger. Uppförd ffg.: Trondheim 1901. — Huvudroller: Zoe (sopran), Maria (mezzosopran), Elisif (mezzosopran), Harald Haardraade (tenor), Georgias (baryton), en eremit (bas). Waermo ->Wärmö. Vaet [fa:t], Jacobus, nederländsk tonsättare (d. 1567), sångare, 1564 kapellm. vid det habsburgska kejsarhovet. V. skrev Modulationes 5 et 6 vocum... (1562), andra verk finnas utg. i saml.-utgåvor; hans stil är den nederl. med starka it. inflytelser. Nytr. av F. Commer, E. H. Meyer (1933 och Chorwerk 2) m. fl. — Litt.: M. Steinhardt, J. V. and his mötets (1951; m. bibliogr. o. tematisk verkfört.). I. S. Vaga'nova, Agrippina, rysk dansös (1879—1951), en av sitt lands yppersta danspedagoger. Knuten till Mariinskij teatern i Petersburg 1897—1917 började V. 1919 sin ped. verksamhet, var 1930—37 balettm. vid Kirov- (f. d. Mariinskij-) teatern i Leningrad och blev 1934 ledare för koreogr. högskolan där. Sitt eminenta kunnande manifesterade hon även i tryck, bl. a. den till eng. övers. Basic principles of classi-cal ballet (1948). K. R-n Va'gans, lat., vandrande, inom äldre körmusik benämning på en utfyllande stämma, i vissa fall en femte »tilläggs-stämma» i en 4-st. sats. Ordets betydelse är ej fullt klar. Under det att v. inom 1400—1500-t:s körmusik fungerade som harmoniskt komplement och många ggr fick en mindre vokalmässig utformning än övriga stämmor (inom den 1. nederl. skolan ut-göres v. ofta av kontraténor), synes den under 1500-t. ha erhållit sitt namn av att den ej var begränsad till ett visst läge utan »vandrade» från sopranläge i en komp, till basläge i en annan. I den stämbok som innehöll v. (el. q u i n t u s, den 5. stämman) funnos således alla röstlägen representerade, och boken fick vandra mellan olika körmedlemmar. B. Hbs Wa'genaar, Bernard, amerikansk tonsättare av holländsk börd (f. 1894 18/7), sedan 1920 verksam i New York, från 1927 lärare i instr. och komp, vid Juilliard Graduate School; 1926—37 även vid Inst. of Musical Art. Amer. medb. 1927. W. stud, för bl. a. J. Wagenaar och Hol i Utrecht och uppmärksammades som tonsättare, då hans 1. symf. uppfördes av W. Mengelberg i New York 1928. Bland hans komp, må nämnas kammaroperan Pieces of eight (1943; Columbia Univ., New York, 1944), 4 symf. (1928, 30, 36, 46), Divertimento (1927), Sinfonietta (1929), trippelkons. för fl, harpa, vlc. och ork. (1935), vl.-kons. (1940), Fanfare for airman (1942), Song of mourning (1944) o. a. ork.-verk, kammarmusik (bl. a. 3 stråkkvart.: nr 2 och 3, 1931 och 36; sonater samt Three songs from the Chinese med fl., harpa och piano), pianostycken och en rad sånger, däribl. cykeln From a very little sphinx (1925) m. m. G. M. Wa'genaar, J o h a n, holländsk tonsättare och organist (1862—1941), en av sin generations främsta i sitt hemland; även känd som tolkare av Bachs orgelkompositioner. — Hdr vid univ. i Utrecht 1916. Utbildad av Hol vid Kungl. musikskolan i Utrecht och av von Herzogenberg vid MH i Berlin var W. från 1888 domkyrkoorg. i Utrecht och från 1904 ledare för musikskolan där; verkade från 1908 som musikdir. i Arnhem och från 1910 i Leiden, tills han 1919 kallades till ledare för MK i Haag. Som tonsättare fö- 1327 1328