W ARREN W. stud, för G. Holst och Vaughan Williams samt för Boult vid Royal Coll. of Music i London, undervisade där 1925—35, ledde 1926—30 Oxford Orchestral Society, 1934—35 Handel So-ciety i London och 1936—45 BBC Scottish Orch. Han har skrivit symf. c (1932) o. a. ork.-verk, Te Deum laudamus för bl. kör och orgel (1945), underhållnings- och filmmusik, gjort talrika ork.-arr. samt publ. Sherlock Holmes and music (1947) och tidskr.-art. Å. B. Warren [°å'ran], Leonard, amerikansk operasångare, baryton (f. 1911 21/4), tillhör sedan 1939 Metropolitan och räknas som en av USA:s nu främsta. W., som stud, i bl. a. Italien, har även sjungit på Teatro Colon i Buenos Aires 1942/43, Teatro Municipal i Rio de Janeiro 1942—45 samt på La Scala 1948 m. m. Har även gjort mycket goda grammofoninsjungningar. — Titelr. i Rigoletto, Simone Boccanegra och Falstaff, greve Luna i Trubaduren, Jago i Otello, Amonasro i Aida m. fl. roller. G. M. Warsche'wski, L u d w i g, svensk klarinettist av tysk börd (1880—1950), ansedd som en av sin tids främsta. W., som varit medl. av bl. a. Philharm. Orch. i Berlin, kom 1919 till Sverige och blev 1921 1. klarinettist i Konsertfören. i Sthlm, där han kvarstod till sin död. Var internat. känd som instrumentmakare (klarinetter och flöjter). Varsovienne ->Polka. Warszawa [varja^a] (ty. Warschau), huvudstad i folkrepubliken Polen och sedan 1609 centrum för landets kulturella odling (omkr. 606 000 inv. 1951). Musiklivet, som under medeltiden främst var knutet till de talrika kyrkorna och klostren, fick nya impulser, sedan staden 1526 införlivats med det po. väldet. I medelpunkten kom nu den av Sigismund III (1587—1632) gr. operan, som reorg. 1725 och senare stått under ledning av J. Elsner (1799—1820), Moniuszko» (1858 —72), E. Mlynarski (1897—1903 och 1919—22), Moszkowski (1906—09), von Reznicek (1907—08) och Opienski (1908—12). En sista omorg. skedde 1919, då operan blev statl. Bland ork. intager den 1901 gr. Filharm. ork. främsta platsen, efter 2. världskriget under statl. regim. Som dess dirigenter ha verkat bl. a. Mlynarski (1901— 05) och G. Fitelberg (1908—14 och 1923—35). Vid sidan härav verkar den 1935 gr. po. radions ork., som med vissa avbrott 1935—46 leddes av Fitelberg. Av körer må nämnas den till filharm. ork. anknutna statskören. Musikundervisningen har tillgodosetts av ett MK, gr. 1821 av J. Elsner, som var dess förste dir. (till 1830). Inst. låg därefter nere till 1861, då A. de Kontski återupplivade den; dess dir. ha sedan varit bl. a. Kontski (1861—79), A. Zarzycki (1879—95), Mlynarski (1904—09 och 1919—22), Szymanowski (1927—29) och därefter E. Morawski. Av W:s musiksällskap gr. 1861 Fryderyk Chopin-MH med W. Zelenski som dir.; 1375 den leddes 1928—50 av A. Wieniawski, var» jämte talrika mindre musikskolor finnas. Univ. har musikvetensk. lärostol. Av musikfrämjande organisationer må framhållas det nyssn. W:s mus. sällskap, som odlar och publ. polsk musik samt sedan 1927 arr. internat. Chopintäv-lingar. Fryderyk Chopin-inst., gr. 1934, har samlat Chopins ms. och årl. utg. en översiktlig redogörelse. Av musiksaml. kan nämnas »Nationalmusikbibl.» och ett rikhaltigt fo-nogramarkiv. — Jfr även art. Polen. — Litt.: L. Boguslawski, »Om W:s teatrar» (po.; 1899). G.P. Wartel [vartä'l], Pierre F r a n g o i s, fransk operasångare, tenor (1806—82), elev av bl. a. MK i Paris till A. Nourrit, eng. vid Stora operan 1831—46. LMA1869. Sin berömmelse vann W. som sångpedagog, och bland hans lärjungar märkas Kristina Nilsson och Zelia Trebelli. — W:s hustru, Alda Thérese Annette Adrien (1814— 65), var pianist och lärare vid nämnda kons. Vå'sårhelyi [- helÜ], György (Georg) Viktor Benedikt, ungersk pianist (f. 1914 4/i), lärare vid Det jydske MK i Aarhus sedan 1946. Efter stud, för Bartok och Edwin Fischer och debut i Khmn 1937 har V. turnerat i Europa (Sverige ffg. 1943), även tills, m. E. Tel-månyi. Hans spel utmärkes av stilkänsla och teknisk säkerhet; ej minst den moderna musiken har i honom en förnämlig interpret. Er-l Vasateatern, Sthlm, under skilda perioder begagnad som operettscen. Teatern öppnades 1886 och fungerade som operetteater till 1895 under bl. a. Anna Norrie, A. Warberg och E. Strömberg. Sistn. år övertogs den av Ranft, som där spelade operett 1898—1904 samt 1926—28. F. Engelke fortsatte med operetten t. o. m. 1930, varefter teatern övervägande varit talscen med G. Ekman (1931 —35), H. Roeck-Hansen och P. Lindberg (1935), Martha Lundholm (1936—52) och Karl-Gerhard (från 1952) som dir. Under 1940-t:s senare år framfördes dock sporadiskt även operetter. Bland kapellm. märkas H. Meissner, H. von Eichwald (1926—30 och senare), G. Ahlberg, H. Lindberg, S. Eckert-Lundin, E. Hauke och M. Rubinstein. —■ Litt.: J. Svanberg, Anteckningar om V. 1886—1895 (1895). G.P. Wasenius, Carl Gustaf, finländsk musiker (1821—99), far till K. F. W., under flera decennier den drivande kraften i Åbos musikliv. W. stud, vid MK i Sthlm (Randel och A. Mankell) och Leipzig (F. David). Han var sånglärare i Åbo samtl. skolor, militärkapellm., initiativtagare till och ledare av sångkörer samt ork.- och kammarmusikföretag. W. återupprättade Mus. sällskapets ork. och var dess dirig. 1868—72. Tills, m. O. Pahlman gr. han 1878 Åbo Kl ock a r- och organis t- 1376 Tryckt 20/n 52