W ASSMOUTH £ k o 1 a, där han var lärare i sång och teori. W. skrev scenmusik, kantater och körer. G. D. Wasenius, Karl Fredrik, finländsk musikkritiker (1850—1920), son till C. G. W., gr. 1888 musikhandel och -förlag i Hfors. W. framträdde först i Hfors Dagblad, därefter i Hufvudstadsbladet under sign. Bis. — Hans son, violoncellisten Carl Johan Gustaf W. (1883—1943), var anställd vid ork. i Åbo och Hfors. Den sistms dotter är dansösen Margaretha von Bahr. G. D. Washington [°å'fington], huvudstad i Förenta staterna och dess administrativa och vetensk. centrum (omkr. 908 000 inv. 1951), bl. a. ryktbar för sitt enastående rikhaltiga bibliotek, Library of Congress. Bibi. gr. 1800 men hindrades i sin utveckling av flera eldsvådor; först efter 1852 har en jämn tillväxt av dess bestånd kunnat inträda. Dess musikavd., stadfäst 1897, som 1950 omfattade omkr. 1 819 600 vol. (däribl. över 20 000 operalibretti) och nära 306 000 grammofonskivor, har stått under ledning av bl. a. O. G. ->Sonneck (1902—17), vilken även utg. dess viktigaste kat., C. Engel (1922—34) och H. Spi-vacke (sedan 1937). Till bibi, är knutet det viktiga Copyright Office (->Musikalisk äganderätt), och under musikavd. sorterar den 1925 instiftade Elizabeth ->Sprague Coolidge Foundation, som bl. a. verkat för kammarmusik och arr. musikfester m. m. Såväl bibi, som National Museum och Bureau of American Ethnology, de båda sistn. tillhörande Smith-sonian Institution, äga dyrbara instr.-saml. (->Musikbibliotek, suppl.). Äldst bland musikorg. är det 1798 gr. Marine Band, som stått under ledning av bl. a. Sousa. Som främsta konsertinst. framstår National Symphony Orch., gr. 1931 och till 1948 ledd av H. Kindler; nuv. ledare Howard Mitchell. Av körerna anordnar W. Choral Society årl. musikfester, och bland kammarmusikensembler märkes den 1936 bildade Coolidge String Quartet. Undervisningsanstalter äro National Cons. of Music of America, gr. 1885 i såväl New York som W., vidare W. Coll. of Music (1903) och W. Musical Inst. (1928) samt Howard Univ. School of Music; för musikvetenskapen svarar Georgetown Univ. (gr. 1789). von Wasiele'wski, J o s e p h Wilhelm, tysk violinist och musikhistoriker (1822 —96), ägnade sig särsk. åt stråkinstrumentens historia. W. var efter stud, för bl. a. F. David violinist i Gewandhausork. i Leipzig, konsertm. i Düsseldorf under Schumann; från 1855 huvudsaki. verksam som skriftställare. Åren 1869— 84 var han dock stadsmusikdir. i Bonn. Skrifter: Robert Schumann's Biographie (1858; 41906; eng. 1878), Die Violine und ihre Meister (1869; 71927, de senare uppl. utg. av W:s son Waldemar, f. 1875), Die Violine im 17. Jahrhundert und die Anfänge der Instrumen-talcomposition (1874; notbil. Instrumentalsätze ... i nytr. 1905), Geschichte der Instrumentalmusik. im 16. Jahrhundert (1878), Beethoven (2 bd, 1888), Das Violoncell und seine Geschichte (1889; 31925 utg. av Waldemar von W.), Carl Reinecke (1892), Aus siebzig Jahren. Le-benserinnerungen (1897). M. T. Vasile'nko, S e r g e j Nikiforovitj, rysk tonsättare och dirigent (f. 187 2 30/3), nestorn bland sitt lands nutida skapande musiker. Blev 1906 lärare i komp, och instr. vid MK i Moskva. V. stud, juridik vid univ. i Moskva och var elev av S. Tanejev och Ippolitov-Ivanov (komp.) samt av Safo-nov (dirig.) vid MK där. Han är en av Sovjetunionens produktivaste tonsättare och en typisk representant för den ry. impressionismen. V:s tidigare verk äro ofta av programmatisk karaktär med en dragning åt det fantastiska och exotiska. Under senare år har han utforskat olika sov-jetfolks nationella musikkulturer och spelat en framträdande roll som befrämjare av den professionella uzbekiska musiken. Verk: Oratorieoperan »Sägnen om den stora staden Kitezj och den stilla sjön Svetojar» (Moskva 1901), operorna »Solens son» (Moskva 1929), »Christoph Columbus» (1933), »Buran», »Den stora kanalen» (de bägge sistn. uzbekiska operor, skrivna av V. i samarb. m. hans uz-bekiske elev Muchtar Asjrafi samt uppf. i Tasjkent 1940), »Suvorov» (Moskva 1941), 2 operetter, 8 baletter o. a. scenmusik; symf. nr 1, g (1907), nr 2, E (1925), nr 3 »den italienska» (1934)* nr 4 »den arktiska» (s. å.), nr 5 (1949), 2 symf. dikter, symf. svit (1911; omarb. 1925), 2 kin. sviter (1928, 31), sovjet-orientalisk svit (1932), uzbekisk svit (1943), 6 slav, danser, vl.-, vlc.-, trumpet- och balalaikakons. o. a. ork.-verk; musik för blåsork.; 2 kantater för soli, kör och ork., »Sovjetmänniskan», ballad för sång och ork., »Karusellen», 8 sovjetdanser för bl. kör och ork. o. a. körkomp.; 3 stråkkvart., pianotrio, kvart, för träblåsare över amer. temata o. a. kammarmusik; sånger; filmmusik m. m. M. S. Wassberg, Greta, ->Hülphers, Arne. Wassmouth [-mot], Sven Gösta Wilhelm Birger, flöjtist (f. 1908 8/3),'blev 1941 ombudsman i Sv. musikerförb. och dess förbundsordf. 1946. W. stud, för E. Högberg vid Kungl. Flottan i Sthlm 19'22—25 och vid MK där 1924—30. Han var 1925—35 soloflöjtist i Kungl. Flottans mu- 1377 44. Musik. IV. 1378