- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
1399-1400

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegesack ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VON VEGESACK de en banbrytande gärning i Finlands musikliv, bl. a. som gr. av Hfors musikinst. 1882 o. dess förste dir. — LMA 1904. W. stud, piano i Hfors och humaniora vid univ. där, fil. mag. 1869; därefter i Wien, Leipzig (bl. a. Reinecke och Jadassohn) och München och gav 1873 sin första komp.-afton i Hfors. Bland hans elever i komp, märkas Sibelius, Järnefelt, Melartin, Kuula och Furu-hjelm. Ordf, i Svenska Folkskolans Vänners musikkommitté, tog W. initiativ till och org. de finlandssvenska sång- och musikfesterna. Han var även sånglärare vid olika skolor i Hfors, kapellm. vid Finska operan 1878—79, dirig. för Akad. Sångfören. 1869—70, 73—76, musikkritiker vid Hfors Dagblad samt framträdde som pianist och ackompanjatör. — W:s komp, äga ofta en förfinad lyrisk stämning och en omsorgsfullt utarbetad faktur. Verk: Fantasi för piano och ork. o. a. ork.-verk, Runebergskantaten Den 6 maj, en vl.-sonat, solo- och körsånger, däribl. den kända Karin Månsdotters vaggvisa m. m. — Skrifter: Lärobok i allmän musiklära och analys (2 d., 1888—89), Hufvuddragen af den västerländska musikens historia (3 d., 1891—93), Kurs i tonträff ning (3 h., 1893—95), Kurs i homofon sats (2 d., 1897—1905) samt en Wagnerstudie i ms. m. m. — W:s brev utg. av Otto Andersson (2 bd, 1918—19; m. biogr.). — Litt.: Biogr. av K. Flodin (1922). E. B. von Vegesack [- fä'jsak el. fe'gesak], Britta Kristina Emilia, sångpedogog (f. 1884 27/9), sedan 1930 verksam i Sthlm. V . utbildades i Tyskland och Italien (Milano) och uppträdde därefter under 7 år i sistn. land som konsertsångerska (sopran). Efter hemkomsten 1930 har hon helt ägnat sig åt uppskattad sångped. verksamhet; bland hennes elever kan nämnas Hjördis Schymberg. Vegh, S å n d o r, ungersk violinist (f. 1912 17/s), gr. 1940 V.-k v a r t e 11 e n, som turnerat i Europa (Sverige 1951). V . var tidigare lärare vid Franz Liszt-kons. i Budapest och medl. av Ung. kvartetten. V.-kvartettens övriga medl. äro violinisten Sån-dor Zöldy (f. 1920 2/3), altviolinisten Georges Janzer (f. 1914 15/g) och violoncellisten Paul Szåbo (f. 1920 14/3). Ensemblen har bl. a. specialiserat sig på Bartoks kvartetter, som den inövat under tonsättarens eget överinseende. Ve'hanen, Keio K o s t i, finländsk pianist (f. 1887 31/8), har bl. a. som ackompanjatör berest Europa samt Nord- och Sydamerika; sv. radio ffg. 1947. V ., som stud, vid Hfors musikinst. (Schnée-voigt), Sternsches Kons, i Berlin samt för Sgambati i Rom, har som ackompanjatör åtföljt bl. a. Madame Cahier, Aino Ackté, Titta Ruffo, Helge Lindberg, Marian Anderson (10 år) och Lea Piltti. Som tonsättare har han framträtt med 2 baletter (uppf. i New York 1399 och Chicago), piano-, vl.- och vlc.-stycken samt sånger. — Skrifter: Mästersångaren Helge Lindberg (1929), Marian Anderson (1941) och Efter applåderna (1946) m. fl. — G. 1929 m. sångerskan Signe Liljequist. G. D. Wehle, Gerhard Fürchtegott, tysk tonsättare (f. 1884 11/io), blev 1947 lektor i musikteori vid univ. i Berlin. W., som stud, i Leipzig och Berlin, har skrivit scenverk, 2 symf.: op. 19 och 45 (Pfingsten), en rad körverk, bl. a. De profundis op. 17, o. a. vokalmusik. — Die Kunst der Improvisation... (2 bd, 1925—26), Neue Wege im Kompositions-unterricht... (2 bd, 1940—41), Die höhere Kom-positionstechnik in neuzeitlicher Beleuchtung (2 bd, 1943) o. a. skrifter. G. M. Wehrli, Werner, schweizisk tonsättare (1892—1944), från 1918 musiklärare och körledare i Aarau. W., som stud, vid bl. a. MK i Zürich och Hoch’s Kons, i Frankfurt a. M., skrev den komiska operan Das heisse Eisen (Bern 1918) o. a. scenmusik, verk för ork., Weltliches Re-quiem op. 25 (1928) o. a. körverk, kammar-, orgel- och pianomusik, sånger m. m. — Litt.: W. Schuh, Kritiken und Essays 3 (1948). Veibel Dauer, Anna, dansk pianist (f. 1894 13/5), stud, vid MK i Khmn samt för bl. a. Glass och Stoffregen; deb. 1918. V ., som har en omfattande ped. verksamhet (bl. a. sedan 1932 lärare vid Khmns drengekors sångskola), har utg. pianoped. verk. H. G. Weidman, Charles, amerikansk dansör och koreograf (f. 1901), en förgrundsfigur i USA:s moderna danskonst. Utbildad i Denishawn-skolan turnerade W. under 8 år med en balettgrupp därifrån, varefter han 1928 associerade sig med Doris Humphrey som ledare för ett nytt självständigt dansinst. och turnésällskap. Har sedan 1945 en egen skola i New York. — Som koreograf har W. producerat bl. a. The happy hypocrite, Candide, Quest, Atavisms, Flickers och A house divided. — Bild sp. 1402. K. R-n Weigl [vaigl], Bruno, tjeckisk tonsättare och musikskriftställare (1881— 1939), framträdde med bl. a. en rad harmoniskt avancerade orgelverk. Verk: Operan Mandragola (1912), Abendstim-mungsbilder för ork. (1920), kör- och orgelmusik, sånger (även m. ork.) o. a. — Skr.: Handbuch der Violoncell-Literatur (1911; 31929), Harmonielehre (2 bd, 1925), Handbuch der Or-gelliteratur (1931) m. fl. M. T. Weigl [vaigl], J o s e p h, tysk tonsättare och dirigent (1766—1846), elev till Albrechtsberger och Salieri, från 1825 2. hovkapellm. i Wien. W. skrev ett 30-tal operor, därav 13 på it. Sin första stora framgång vann han med La principessa d’Amalfi (Wien 1794), men hans 1400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free