WELLESZ W., som avlagt org.-, musiklärar- och kyrko-sångarex. vid MK i Sthlm (1925 resp. 28 o. 34) och stud. komp, för Ellberg, är sedan 1927 musiklärare i Halmstad och sedan 1939 org. där. Bland hans komp, märkas Symfonia Lapp-landica (1952), svit för liten ork. (1932), Bergs-lagsmotiv (1925), Kattegatt (1929), Höst (1933), Hallandsrapsodi (1939) o. a. ork.-verk, mässa c, för kör och stråkork. (1939), kantater, dekla-matoriet Ranjana (Tagore), 5 stråkkvart. (1928 —51), kvart, för piano, klar., fag. och horn (1937), ett 100-tal sånger samt pianostycken. Welitsch, L j u b a, bulgarisk operasångerska, sopran (f. 1913 10/7), knuten till Staatsoper i Wien och ansedd som den främsta i sitt fack. W. har stud, vid bl. a. MA i Wien, tillhörde operan i Graz 1936—40 och därefter Staatsoper i Hamburg. Har senare gästat ett flertal eur. operascener, bl. a. Co-vent Garden, och framträtt vid festspelen i Salzburg och Edinburgh. Säsongen 1948/ 49 deb. hon på Metropolitan. W. beundras lika mycket för sin väl ljudande stämma som för sin mus. och sceniska gestaltningskonst. — Roller: Donna Anna i Don Juan, titelr. i Salome, Aida, Tosca, Ma-dame Butterfly, Nedda i Pajazzo o. a. G. M. Wellander, Johan, författare (1735— 83), från 1776 rådman i Sthlms rättegångsverk, i sv. musikhistoria känd som textförf. till den första sv. operan, F. Uttinis Thetis och Pelée (1773). — LMA 1772. W. har i versifikationen av Gustaf III:s plan till handlingen i huvudsak anknutit till fr. scenpraxis. Av W:s hand är även texten till musiken vid Adolf Fredriks begravning och Gustaf IH:s kröning. — Litt.: O. Levertin, J. W.... (1898-97). E.S-m Wellejus, H e n n i n g, dansk tonsättare (f. 1919 23/8), jur. kand. 1945; elev av Tarp. Verk: Baletten Svanen (Odense 1950), vl.-kons. (1948), konsertuvertyren Det har slet ingen hast for den som tror (1951), kammarmusik, pianostycken, kör- och solosånger. W:s far, skriftställaren T h e o d o r W. (f. 1889 11A), har bl. a. utg. End er der sang i skoven — vore danske tonekunstnere (1941). — Brodern A k sel W. (f. 1924 7A) har framträtt som ork.-dirigent och blev 1950 repetitör vid MK i Khmn. Er-l Wellek, Albert, tysk psykolog av österrikisk börd (f. 1904 18/io), dr phil. 1928, har givit viktiga bidrag till belys- Egon Wellesz. ningen av musikpsykologiska frågor, bl. a. rörande musikbegåvningen och ton-färg-sambandet. Prof, i Mainz 1946. W. stud, musik i Praha och Wien för Lach m. fl.; 1933—42 assistent hos psykologen F. Krueger i Leipzig och från 1938 medutg. av Neue psychologische Studien. Skrifter om musik: Quarter-tones and pro-gress (i MQ 1926), Das Farbenhören (i ZMW 1928/29), Die Entwicklung unserer Notenschrift aus dem Tönesehen (i AM 1932), Die Aufspal-tung der »Tonhöhe»... (i ZMW 1934), Der Raum in der Musik; Farbenharmonie ...; Ton-psychologie und Typologie (i Archiv für die gesamte Psychologie 1934, 35 o. 42), Das absolute Gehör und seine Typen (1938), Typologie der Musikbegabung im deutschen Volke (1939), Begriff, Aufbau und Bedeutung einer syste-matischen Musikwissenschaft (i MF 1948). Vellesen, Velie, norsk organist och tonsättare (f. 1871 22/3), anställd i bl. a. Kampen kirke i Oslo 1898—1920, därefter i Gamle Akers; även sångpedagog och musikkritiker. Verk: Musik till Ibsens Bergmanden (dekla-matorium), kantater o. a. körverk, pianotrio (1902), piano- och orgelstycken. Ö. G. Wellesz [-los], Egon Joseph, österrikisk musikforskare och tonsättare (f. 1885 21/io), i båda egenskaperna en av samtidens mera prominenta, verksam i England sedan 1938. — Hdr vid univ. i Oxford 1932. 1409 45. Musik. IV. 1410