W E STW AN G Litt.: Sällskapet Par Bricole (1946; red. av G. Mattsson m. fl.); C.-G. S. Mörner, Johan Wikmanson ... (diss. 1952). C.-G. S. M. Westher, E r 1 i n g, norsk pianist (f. 1903 12/3), har efter stud, för Nils Larsen (deb. i Oslo 1927) varit lärare vid dennes musikskola 1924—37, ledare för Kla-verakad. i Oslo 1940—44; sedan 1948 egen pianoskola där. ö. G. Westlund, Tore, klarinettist (f. 1910 10/i2), anställdes 1940 vid ab. Radiotjänst, Sthlm, som 1. klarinettist i Waldimirs ork. och innehar samma befattning i Radioorkestern. W. stud, för Hessler vid MK i Sthlm och var därefter bl. a. verksam som restaurangmusiker. Han har framträtt solistiskt bl. a. i radio, Intim musik och Fylkingen. Westphal, Rudolf Georg Hermann, tysk språkforskare (1826—92), har gjort viktiga och mycket debatterade insatser rörande den antika grek, musikteorien. W. stud, i Marburg, var till 1880 gymnasielärare i Livland och Moskva, levde sedan i Tyskland. Hans undersökningar gällde främst teorin för den grek, metriken och rytmiken. Har även grundlagt en modern teori för frasering. Skrifter: Metrik der griechischen Dramatiker und Lyriker (3 bd, 1854—65; tills, m. A. Ross-bach; 31885—89 under titeln Theorie der musi-schen Künste der Hellenen), Geschichte der alten und mittelalterlichen Musik 1 (1865), Plu-tarch: Über die Musik (1865; text och övers, m. kommentar), System der antiken Rhythmik (s. å.), Scriptores metrici graeci (1866), All-gemeine Theorie der musikalischen Rhythmik seit J. S. Bach (1880), Aristoxenos von Tarent: Metrik und Rhythmik des klassischen Helle-nentums (2 bd, 1883—93; bd 2 utg. av F. Saran; se även VJ 1891) o. a. M. T. Westrell, Torsten Carl Herbert, pianist och pianopedagog (f. 1910 15/2), sedan 1949 överlärare vid Sthlms Borgarskolas musiklinje. W. stud, för Lundberg och O. Wibergh vid MK i Sthlm 1928—34 och har därefter varit elev av Boon. Han deb. i Sthlm 1936 och har konserterat även i Gbg, Khmn samt i sv. radio, varvid han i stor utsträckning framfört verk av H. Mankell och moderna sv. tonsättare. Vestris [-strfs], Marie Auguste, även kallad Vestr’Allard, fransk dansör (1760—1842), son till G. V. och Marie Allard, ansedd som Europas ypperste dansör i sin generation. Utbildad av fadern och anställd vid Parisoperan 1773—1809 bidrog V. med sin virtuositet till danskonstens tekniska utveckling. I hög grad sin faders son vidarebefordrade han den- nes traditioner som uppskattad lärare till bl. a. C. Didelot, J. Perrot och Aug. Bournonville. Vestris [-strfs], G a e t a n o, fransk dansör och balettmästare av italiensk börd (1729—1808), en av baletthistoriens förgrundsfigurer. Vida berömd som sin tids förnämste dansör blev han av stor betydelse för den maskulina dansen även under följ, generationer. Utbildad av Dupré vid dansakad. i Paris blev V. 1751 solodansör och 1761 även balettm. vid Parisoperan, där han var verksam till 1776. Teknisk virtuositet förenades hos honom med en stark dramatisk begåvning, och det föll sig därför naturligt att han skulle bli övertygad anhängare till Noverre i dennes reformering av baletten och gästuppträda i hans pantomimer på Stuttgartoperan. Med åren alltmera egenkär lär V. själv ha uppfunnit den äretitel, »le dieu de la danse», som sedan allmänt brukades för att markera hans särställning i den samtida balettkonsten. — V. var lierad m. den franska dansösen Marie Allard (1742 —1802), som efter utbildning för honom var knuten till Parisoperan 1760—81, samt g. m. dansösen Anna Heinel. K. R-n Westrup [°ezstrop], Jack Allan, engelsk musikhistoriker (f. 1904 2ö/7), sedan 1947 prof, i musikhistoria vid Oxfords univ. W. stud, i Oxford, där han var en av gr. av Oxford Univ. Opera Club, som bl. a. framförde ett par av Monteverdis operor i W:s bearb. Red. 1933—45 för Monthly .musical record, 1941 •—44 föreläsare i Newcastle-on-Tyne (King’s College) och 1944 prof, i musikhistoria vid Birmingham Univ. Huvudred. 1946 för Oxford history of music och ordf, i Galpin Society. — W. har även framträtt som tonsättare med bl. a. Passacaglia för ork., orgelverk m. m. Skrifter: Sharps and flats (essayer; 1940) Foreign musicians in Stuart England (i MQ 1941), British music (1943), flera art. i British music of our time (1946; -T951; utg. av A. L. Bacharach), The continuo in the »St. Matthew passion» (i Bach-Gedenkschrift 1950; utg. av K. Matthaei) och biogr. över Purcell (1937; 31947), Händel (1939), Liszt (1940), tidskr.-art. i ML, MQ och MR m. m. Utg. 3. uppl. av E. Wal-kers A history of music in England 1952. M. T. Weström ->Wesström. Westwang, Albert, norsk operasångare, bas (f. 1885 25/e), sedan 1936 sångpedagog och körinstruktör i Oslo. W. fick sin mäktiga, klangfulla röst utbildad 1441 46. Musik. IV. 1442