VIKROT begåvad och förvånansvärt självständig tonsättare, som dock på grund av kampen för det dagliga uppehället endast i ringa utsträckning kunde utöva sin talang. — W:s komp, och teor. arb. förvaras så gott som fullst. i ms. i MA:s bibi. Verk: Offer Choeur till operetten Äfventy-raren (1790; 1791), final till sångspelet Eremi~ ten (1798) samt Recitativ och aria m. ork. ur musiken till ett skådespel för Nytta och Nöje (1799); en 3-st. kör m. ork., Menuetto allegro för ork. — Kammarmusik: 5 stråkkvart.: d, e och B op. 1:1—3 (tr. 1801; nr 1 i nytr. 1934) samt 2 förkomna, Thema senza variationi. — Verk för klaver: 2 sonater, C (sista satsen, Hönshuset, tr. i Musikaliskt tidsfördrif 1823) och h, Divertissement på Söderforss (1784; nytr. i Svensk sång 1901), Fragmenter för min lilla flicka 1—2 (ca 1790), Thema (m. 7 var.). — 3 sonatiner för cister (2 förkomna), 2 soli för vlc. (förkomma). — Sånger m. klaver: Sammelsurium af Wisor och Små Sångstycken ... med bl. a. Den oväntade kyssen (Bellman, 1791) och Häckningen för 1—3 st. (Bellman, 1792; tr. i musiken till Carléns Bellmansuppl. bd 5, utg. av J. A. Josephson 1861) samt visor och romanser till texter av Anna Maria Lenn-gren, Franzén och ty. och fr. skalder (några tr. i Mus. Tidsfördrif 1789, 93 o. 1806), enstaka visor (3 tr. i Skaldestycken satte i musik bd 4, 1795). Litt.: G. A. Silverstolpe, Svensk nekrolog (i Journal för sv. litt. 1800; omtr. i STM 1935); dens., Ord afsungna ... til åminnelse af ... J. W. (1801); dens., Åminnelse-tal öfver J. W. ... (1801); C.-G. S. Mörner, J. W. und die Brüder Silverstolpe ... (diss. 1952; m. verkfört. o. bibliogr.). C.-G.S.M. Vikrot, Knut Olof, sångpedagog (f. 1897 27/8), sedan 1944 lärare i talteknik och liturgisk läsning vid univ. i Lund. V., som stud, sång i Tyskland och Italien och sedan 1926 innehaft egen tal- och sångskola i Lund, har utg. Rösten. Dess skolning och vård (1944; 31950; da. uppl. 1947). G. P. Wiksjö, Ingrid Elisabeth, sångerska, sopran (f. 1903 4/12), har bl. a. uppträtt i Sthlms konsertfören. (ffg. 1937) och i radio. W. stud, för Hultén samt R. Juvet och S. Fall. Under studietiden deb. hon som Nattens drottning i Trollflöjten på Stora teatern i Gbg; konsertdeb. i Sthlm 1935. Har även framträtt i utländsk radio. — Christine Nilsson-stipendiat 1931. Wilbye [°i'lbi], John, engelsk tonsättare (1574—1638), den siste av de stora madrigalisterna, vars verk kan sägas utgöra krönet på körmusikens utveckling i England på 1500- och 1600-t. Omkr. 1595—1628 var W. mus. verksam hos Sir Thomas Kytson i Hengrave Hall (Bury S:t Edmunds) och London. Av hans 3—6-st. madrigaler publ. 30 1598 och 34 1609. Han medv. även i Leightons Tears and lamentations (1614) och i The triumphes of Oriana. — Nytr. i EMS 6—7. — Litt.: E. H. Fellowes, The English ma-drigal composers (1921); R. Collet, J. W. Some aspects of his music (i Score 1951). Wildgans [vilt -], Friedrich, österrikisk tonsättare (f. 1913 6/0), en av de mest markanta och egenartade musikpersonligheterna i Wien av i dag. W., som stud, för bl. a. J. Marx, har varit lärare vid Mozarteum i Salzburg, medl. av Wiens statsoperaork. (klarinettist) och är sedan 1945 prof, vid MA där; preses 1949 i österr. sektionen av ISCM. Som tonsättare har han tagit starka intryck av Hindemith, Stravinskij och Bartök, anknöt en tid till tolvtonstekniken men är i senare verk mera folklig och lättförståelig, dock utpräglat personlig. Stilen är starkt polyfon. — W. är även musikkritiker. Verk: En opera, skådespels- och radiomusik; Majakowski, symf. m. soli och kör, Sinfonia austriaca op. 32, Kleine Sinfonia op. 11 (1929), 2 klar.-kons., kons, för trumpet, stråkar och slagverk (1949) o. a. ork.-verk; Missa da ca-mera för soli och 15 instr. och en rad körverk ss. Eucharistische Hymnen (1952); kammarmusik, bl. a. sonatin för horn o. piano op. 5 (1928); pianostycken och sånger; Gebrauchsmusik m. m. — Publ. Geschichte der Musik in Österreich im 20. Jahrh. (1950) m. m. G. M. Wildman [vilt-], Charles, eg. Wilhelm (Willy) Franz Josef Mattes, österrikisk populärkompositör och dirigent (f. 1916 4/i), blev 1952 kapellm. vid Bayerischer Rundfunk i München. W. stud, för Hubay, Dohnånyi, Weingartner m. fl. och var teaterkapellm. i Oldenburg och Leipzig; kom som flykting till Sverige 1945. Han har turnerat i Skandinavien och på kontinenten samt varit flitigt verksam som arrangör. W:s Swedish rhapsody (Romans i moll) för piano och ork. är internat. känd. Verk: Operetten Stränge music (1946); Skandinavisk svit och Tango amor (1949) för ork., Vienna concerto för piano och ork. (1950); filmmusik, bl. a. Brott i sol (1947; m. Romans i moll), Gatan (1949), Två trappor över gården (1950) m. m. Å. B. Wilhelmi, Johan Tobias Jakob, svensk violinist av holländsk börd (1885 —1944), från 1921 2. konsertm. i K. hovkapellet i Sthlm; från 1931 ledare av Sthlms kammarorkester, vars höga standard till stor del är hans förtjänst. — Litt. et art. 1929. Utbildad för Spoor och Eldering vid MK i Amsterdam samt Steinbach (dirig.) i Köln verkade W. som 1. konsertm. i Bonn 1907—12 och därefter i Leipzig och Riga. År 1914 kom han till Sthlm, där han 1915—21 var konsertm. i 1483 1484