VILL A-LO BOS Konsertfören:s ork. Som solist med orkester framträdde han ofta i sv. verk, för vilka han även propagerade under utländska gästspel. Som kammarmusikspelare gjorde W. likaledes en förnämlig insats, bl. a. genom den av honom 1915 gr. Wilhelm i-trion, som utom honom själv bestod av vio-loncellisten C. Christiansen och pianisten Märta af Klintberg. Redan under åren i Kcn-sertfören. framträdde W. som dirigent; från 1927 musikchef i Par Bricole. W:s komp., hållna i romantisk-klassicistisk stil med inslag av sv. folkton, omfatta 2 symf., den symf. dikten Gitanjali, sviten Östergötland (1934), en vl.-kons. (1926), 4 kantater, Das Lied vom Leide, ballad för sång och ork. (1919), en stråkkvart., pianotrio, vl.-sonat o. a. kammarmusik samt sånger. G. P. Wilhelmj, August Emil Daniel Ferdinand, tysk violinist (1845—1908), från 1894 lärare vid Guildhall School of Music i London. — LMA 1872. W., som bl. a. stud, för Ferd. David (vl.), Hauptmann och E. F. Richter (teori) vid MK i Leipzig, deb. 1862 i Leipzig, varefter han gjorde framgångsrika turnéer över hela världen. Ledde 1886-—94 en egen violinskola i Bla-sewitz nära Dresden. Utgav Grosse Violin-schule (1903). — Litt.: E. Wagner, Der Geiger-könig A. W. (1928). A. L-U Wilhelm Tell, fr. Guülaume Tell, opera i 4 akter. Musik av G. Rossini till text av H. L. F. Bis och V. J. E. de Jouy efter Schillers drama med samma namn. Uppförd ffg.: Paris 1829; Khmn 1841; Oslo 1851; Sthlm 1856; Hfors 1857. — Huvudroller: Gessler (bas), Mathilde (sopran), Melchthal (bas), Arnold (tenor), Wilhelm Tell (baryton), Walther Fürst (bas). Wilhe'lmus van Nassouwe [-na'saua], holl., »Vilhelm från Nassau», den holländska kungssången. W., som föreligger i flera avfattningar, bl. a. från 1574 och 1626 (A. Valerius Gedenckclanck), är den äldsta kända nationalsången. — Art. av F. Kossmann i AMW 1923. Wilkman, Eric Alruni, svensk opera-och operettsångare, tenor, av finländsk börd (f. 1892 30/7), sedan 1931 bosatt i Sverige; sv. medb. 1936. Efter stud, i Italien och Paris var W. 1923— 25 knuten till Finska operan och 1925—30 till Svenska teatern i Hfors. Han har framträtt på Odeonteatern i Sthlm, i Malmö, vid Gbgs lyriska teater 1936—39 samt vid Riksteaterns och Folkparkernas turnéer, främst i operettfacket; har även gästat Finland, Norge och Italien. WFllaert [-a:rt], Adrian, i Italien kallad Messer Adriano Fiamengo, nederländsk tonsättare (f. mellan 1480 och 90; d. 1562), från 1527 kapellm. vid Markus-kyrkan i Venedig. Lärare till G. Zarlino, C. de Rore, N. Vicentino och A. Gabrieli, kan W. anses som gr. av den s. k. ->ve-netianska skolan. W. var elev till Mouton och vistades från 1516 i Rom och Ferrara; en uppgift att han även varit verksam vid ung. kungahovet är omstridd. — Från W. utgår såväl den för barockens tonkonst betydelsefulla ->»flerkörig-heten» (Vesperpsalmer 1550) som madrigalens rika kroma tik (i verk från 1520-1.); han bidrog även till att skapa ricercaren (Fantaisie recer-care contrapunti, 1559). I sina tidigare verk anknyter W. huvudsaki. till Josquin des Prez’ kontrapunktiska stil, medan i de senare fak-turen är mera homofon. Även från fr. tonkonst erhöll W. starka impulser, särsk. märkbara i hans chansons och några av de tidigare mo-tetterna. Verk: Liber quinque missarum... (1536), In-tavolatura degli madrigali di Verdelotto da cantare et sonare nel lauto... (s. å.), Musica quatuor vocum... (1539; 40 motetter), Motetti liber 2 (4-st.; 1539), Musica quinque vocum ... liber 1 (1539), Musicorum sex vocum... liber 1 (1542), Hymnorum musica secundum ordinem romanae ecclesiae... et aliorum authorum (1542), Canzona villanesche alla napolitana ... a 4 voci, liber 1 (1545), Madrigali a 5 voci liber 1 (1546), Salmi appertinenti alli vesperi... a 1 et 2 chori (1550)„ I sacri e santi salmi... 4 vocum (1555), Musica nova ... (1559; 53 motetter, 40 5—7-st. madrigaler), Fantaisie recercari contrapunti... (3-st.; 1559), Cincquiesme livre de chansons ... (1560), Moteta ... (5—6-st.; 1561), Moteta... (6—7-st.; s. å.), Canzoni francese <1562), Madrigali... (4-st.; 1563); i samtida saml.-verk över 200 chansons. — Nytr. av H. Zenck i PÄM 9 och CMM 3:1—4 ff. Litt.: C. Carton, Notice sur A. W. (1849); E. Grégoir, A. W. (1869); E. Hertzmann, A. W. in der weltlichen Vokalmusik seiner Zeit... (diss. 1929; tr. 1931); R. B. M. Lenaerts, Voor de bio-graphie van A. W. (i Hommage å C. van den Borren, 1945); H. Zenck, A. W:s »Salmi spezza-ti» ... (i MF 1949); M. Antonowytsch, Die Möte tte Benedicta es von Josquin des Prez und die Messen super Benedicta von W.... (diss. 1951; m. bibliogr.). — Se även förordet till IM 1. Villa-Lobos, Heitor (Hector), brasiliansk tonsättare, musikpedagog och dirigent (f. 1887 5/3), sedan 1931 chef för landets statliga dep. för musikundervisning. V. har genom sina färgstarka kom- 1485 1486