VINDLÅDA of New York (Norgetumé 1926). W. har även gästdirig. i New York Philharm. Orch., på Metropolitan samt i Filharm, selskaps ork. i Oslo 1923 och 26; framfört skand. sångspel i New York (.Värmlänningarna 1919, Fjeldeventyret 1925). Har även skrivit en symf. d (1913), körverk m. m. H. K. Vindlåda ->Luftlåda. Vindmaskin, en apparat för imitation av vindens vinande, begagnad på teatern och i mus. sammanhang av R. Strauss (i Alpensinfonie och Don Quixote). V. består av en cylinder av träribbor, övertäckt med tyg. När cylindern kringvrides gnider tyget mot ribborna och åstadkommer den önskade effekten. Å. L-y WFndsperger, L o t h a r, tysk tonsättare (1885—1935), från 1913 främst verksam i Mainz som konstnärlig rådgivare åt förlaget B. Schott’s Söhne och dir. för stadens musikskola. W. skrev ork.- och körverk, kammarmusik, piano- och orgelstycken samt sånger. Vines [vfn^s], Ricardo, spansk pianist (1875—1943), framgångsrik pionjär för modern sp. och fr. klavermusik. V. stud. bl. a. vid MK i Paris, turnerade i Europa (Paris ffg. 1895) och Sydamerika samt framträdde även som tonsättare och musik-skriftställare. Wingar, Alfred A., ->Andersen-Wingar. Winge, Otto Daniel, pianist (1810 —86), lärare i harmonilära vid MK i Sthlm 1860—77. — Agrée 1832; utländsk LMA 1853; LMA 1860. W. var elev vid MA:s undervisningsverk, framträdde där ffg. 1831, undervisade vid A. F. Lindblads musikskola och fortsatte sina stud, för bl. a. Thalberg och Moscheles. Var verksam i Paris och London och skrev pianostycken och sånger; även musikskriftställare. — Ms. i MA:s bibi. Winge, Per Carl, norsk tonsättare (1858—1935), även organist, dirigent och pedagog. W. var en högt bildad musiker och sällsynt nobel personlighet, något som också avspeglar sig i hans musik. Den är förfinad, präglad av kräsen kultur, innerlighet och ro, lyrisk-romantisk utan epigoneri, men söker sig ej heller nya vägar. Han är, vid sidan av Agathe Backer Gröndahl, Kjerulfs närmaste arvtagare inom norsk musik. Både som dirigent och pedagog var han utomordentligt inspirerande. — Litt. et art. 1898. W. stud, först juridik och deltog livligt i studentlivet i Oslo. Han komp, under denna tid en kantat till Studentersamfundets »grise-fest» 1881 och en uvertyr till Ulysses von Ithaca till Holbergsfesten 1884. W. stud, piano för O. Winter-Hjelm och E. Neupert, teori för J. Svendsen, senare i Leipzig och Berlin. Efter en komp.-afton 1886 blev han dirig. för Harmoniens ork. i Bergen och 1888 org. i Bra-gernes kirke i Drammen, där han även var sånglärare vid latinskolan, bildade en musik -fören. och gr. en ork. Ären 1893—94 dirig. han i Holters frånvaro Musikforen. i Oslo, var 1894 —99 kapellm. vid Christiania Theaters ork., 1899—1900 vid Centralteatret. Pianolärare vid MK 1895—1920, org. i Grönland kirke, Oslo, 1908—27, dirig. för Kvindelige Studentersang-foren. 1912—28, för Studentersangforen. 1916— 18, musiklärare vid Oslo Kathedralskole 1913— 31, vid Vestheim skole 1920—31 och vid Frog-ner skole 1927—31. Verk: Operetten 333 (1899), scenmusik till Hos Sigbrit (1899), 1001 nat (1906), Kongens hjerte (1910), Kong Aagon, Livet en leg samt körerna i Kong Ödipus (1907); ork.-svit G (1887); pianotrio F op. 3 (1884; andantesatsen även i andra arr.), 4 duettini pour 2 violons et piano, sonatin för vl. o. piano G (1920); 17 Mai Kantate för bl. kör, baryton o. orgel (1916), körsånger ss. 6 Mandskvartetsange op. 8 (1892), Aftenglans (1903), Aftenstemning (s. å.), 3 Blom-stersange för 2 sopraner, alt och piano; ett 50-tal sånger m. piano ss. 5 Romancer (1882), 5 Lieder op. 4, Preludier op. 5 (1886), 4 Sange op. 6 (s. å.), Pigetanker och Er det kommet (1894), Til min mor och Han er min gode hyrde (1915), Barnesange (2 d., 1920; de kanske mest kända, varur Vuggevise for Lillegut och Munken går i Enge i många olika arr.); pianostycken ss. Noveletter (1886), Femtonige småstykker (1890), Seks lyriske stykker (1915). — Arr. verk av Grieg samt no. folkvisor m. m. — Utg. Norsk klaverskole for börn (1912), Firstemmige sange for bl. kor til skolebrug och Samling av to- og trestemmige skolesange (1922) samt Sange for firstemmig damekor (1915). W:s syster pianisten Lizzie W. (f. 1866 u/i) har även gjort sig känd som förträfflig pedagog. H. K. Vingåkersdansen, dans i valsform med 11 turer, som utföres av en kavaljer och två damer. V. ingår i folkdansföreningarnas repertoar men är icke någon folkdans i eg. mening. Såväl dans som mel. tillskrivas balettm. A. Se-linder. — Litt.: Svenska folkdanser och sällskapsdanser (21944; utg. av Sv. Ungdomsringen för bygdekultur). O. A. Vinkel, i orglar med mekanisk regering använt förbindelsestycke av trä el. metall, rörligt fästat i vinkelspetsen. (Jfr Registratur, Traktur.) B. K. Winkel, Erling, dansk biblioteksman (f. 1911 6/4), mag. art. i musik vetenskap vid Khmns univ. 1940. 1495 1496