Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Zatajevitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZIEHRER
han dessutom som musikdir. vid skilda reg. i
landet. Z. var en typisk repr. för den
franskbelgiska skolans bästa traditioner, i sitt spel
förenande en ovanlig tonskönhet med teknisk
briljans av högsta art. Både som solist och
kammarmusikspelare vann han stora
framgångar i hemlandet, men hindrades av sitt
anspråkslösa väsen att i utlandet fullfölja sin
karriär. — Litt.: S. Rundkvist, Professor L.
Z.... (1945).
Hans son, violoncellisten Lars Fredrik Z.
(f. 1892 7/b), stud, för Lindhe och C. Christian
-sen i Sthlm samt vid MK i Paris; f. n.
verksam som lärare i vlc., ensemblespel och teori
vid Folkliga musikskolan på Ingesund. G. P.
Lars Zetterquist.
Lulu Ziegler.
Ziani, Pietro Andrea, italiensk
tonsättare (omkr. 1630—84), betydande
representant för den venetianska stilens
senare skede. Som den förste överförde
Z. till Wien, där han på 1660-t. var
hovmusiker, bl. a. sicilianot.
Z. blev 1669 org. i Markuskyrkan i Venedig
och var 1677—84 hovmusiker i Neapel. Han
skrev över 20 operor för Venedig (bl. a. Le
fortune di Rodope e di Damira, 1657,
Anti-gona delusa da Alceste, 1660), Bologna och
Wien (Oronisbe, LTnvidia coculcata, 1664, o.
a.). — Litt.: H. Kretzschmar, Weitere Beiträge
zur Geschichte der venetianischen Oper (i PJ
1910).
Z:s brorson, Mar c’An t o ni o Z. (1653—
1715), var från omkr. 1700 hovkapellm. i Wien.
Han skrev operor för Venedig (Alessandro
Magne in Sidone, 1679, Damira placata, 1680,
o. a.) och Wien (Meleagro, 1706, Chilonida,
1709, o. a.) samt kyrkomusik. L S.
Zich [tsich], O t a k a r, tjeckisk
tonsättare och musikhistoriker (1879—1934),
prof, i filosofi och estetik vid Karlsuniv.
i Prag.
Z. skrev Malirsky näpad (»En målares
infall»; 1910), Vina (»Skulden»; 1922; bägge i
Prag) o. a. operor, vokalverk m. ork. och
sånger, värdefulla arb. om böhmisk folkmusik,
som han även utg., m. m. — Litt.: J. Hutter,
O. Z. (tj.; 1922).
Z:s son, tonsättaren och pianisten J a r
o-slav Z. (f. 1912 17/i), dr phil. 1936, anställdes
1937 vid radion i Praha. Han var elev av
fadern samt Foerster och gr. 1935 en pianotrio,
f. ö. bestående av Ludvik Nèmecek (vl.) och
Z:s bror Otakar Z. (vlc.). Har skrivit
melodramen Helgoland (1934), stråkkvart, op. 4,
kvint, för blåsare op. 5, pianomusik, sånger
m. m. G. N. B.
Zichy [zi't/1], G é z a, greve V a s o n
y-K e ö, ungersk pianist och tonsättare
(1849—1924), jurist, till 1918 president
vid nationalkons. i Budapest.
Z., som vid 14 års ålder förlorade sin högra
arm, stud, för bl. a. R. Volkmann och Liszt;
president vid landsmusikakad. i Budapest till
1577
1892, intendent vid nationalteatern och -operan
1890—94. Skrev 5 operor, bl. a. trilogin Rdkoczy,
bestående av Rdkoczy Ferenc II (1909), Nemo
(1905) och Rodosto (1912; alla i Budapest), en
balett, pianokons. Ess, komp, och etyder för
piano v. hand, sånger, självbiogr. Aus meinem
Leben (3 bd, 1911—20) m. m.
Ziedner [si:'-], Edvin, tonsättare
(1892—1951). Elev av Wohlfart skrev Z.
operetterna Se Neapel...! (1920) och
Jenny Lind (1925), vådevillen Bellman
(1930; alla i Sthlm) m. m.
Ziegler, Anne, ->Booth, Webster.
Ziegler, Lulu, dansk vissångerska (f.
1903 18/4), urspr. skådespelerska. Z. deb.
som kabaretsångerska 1933, sjöng Polly
i Tolvskillingsoperan 1937 och hade 1940
—42 och 48—50 egen kabaret i Khmn.
Har framträtt i Skandinavien (Sverige
ffg. 1943), Frankrike och England. H.G.
Ziehn [tsi:n], Bernhard Ferdinand,
amerikansk musikteoretiker av tysk börd
(1845—1912), på sin tid en av USA:s
mest kända lärare i piano, harmonilära
och komposition.
Z. emigrerade 1868 till Chicago, där han från
1871 verkade som privat musiklärare (bl. a.
till J. A. Carpenter). Han utg. flera pianoped.
och musikteor. arb. och medarb. i Allgemeine
Musikzeitung (Berlin).
Skrifter: Harmonie- und Modulationslehre
(1888; 21909), Manual of harmony,... (1907),
Five-and six-part harmonies (1911), Canonical
studies. A new technic in composition (1912; de
båda sista på eng. o. ty.). — Litt.: H. J. Moser,
B. Z.... (1950). M.T.
Ziehrer [tsi:'ror], Carl Michael,
österrikisk militärmusiker (1843—1922),
den siste representanten för den klassiska
wienvalsen och den siste
Hofballmusik-dir. i Wien 1908—18.
Z. skrev omkr. 600 danser och 22 operetter,
däribl. Die Landstreicher (Wien 1900) med
valsen In lauschiger Nacht.
1578
50. Musik. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0819.html