ZIEHRER han dessutom som musikdir. vid skilda reg. i landet. Z. var en typisk repr. för den franskbelgiska skolans bästa traditioner, i sitt spel förenande en ovanlig tonskönhet med teknisk briljans av högsta art. Både som solist och kammarmusikspelare vann han stora framgångar i hemlandet, men hindrades av sitt anspråkslösa väsen att i utlandet fullfölja sin karriär. — Litt.: S. Rundkvist, Professor L. Z.... (1945). Hans son, violoncellisten Lars Fredrik Z. (f. 1892 7/b), stud, för Lindhe och C. Christian -sen i Sthlm samt vid MK i Paris; f. n. verksam som lärare i vlc., ensemblespel och teori vid Folkliga musikskolan på Ingesund. G. P. Lars Zetterquist. Lulu Ziegler. Ziani, Pietro Andrea, italiensk tonsättare (omkr. 1630—84), betydande representant för den venetianska stilens senare skede. Som den förste överförde Z. till Wien, där han på 1660-t. var hovmusiker, bl. a. sicilianot. Z. blev 1669 org. i Markuskyrkan i Venedig och var 1677—84 hovmusiker i Neapel. Han skrev över 20 operor för Venedig (bl. a. Le fortune di Rodope e di Damira, 1657, Anti-gona delusa da Alceste, 1660), Bologna och Wien (Oronisbe, LTnvidia coculcata, 1664, o. a.). — Litt.: H. Kretzschmar, Weitere Beiträge zur Geschichte der venetianischen Oper (i PJ 1910). Z:s brorson, Mar c’An t o ni o Z. (1653— 1715), var från omkr. 1700 hovkapellm. i Wien. Han skrev operor för Venedig (Alessandro Magne in Sidone, 1679, Damira placata, 1680, o. a.) och Wien (Meleagro, 1706, Chilonida, 1709, o. a.) samt kyrkomusik. L S. Zich [tsich], O t a k a r, tjeckisk tonsättare och musikhistoriker (1879—1934), prof, i filosofi och estetik vid Karlsuniv. i Prag. Z. skrev Malirsky näpad (»En målares infall»; 1910), Vina (»Skulden»; 1922; bägge i Prag) o. a. operor, vokalverk m. ork. och sånger, värdefulla arb. om böhmisk folkmusik, som han även utg., m. m. — Litt.: J. Hutter, O. Z. (tj.; 1922). Z:s son, tonsättaren och pianisten J a r o-slav Z. (f. 1912 17/i), dr phil. 1936, anställdes 1937 vid radion i Praha. Han var elev av fadern samt Foerster och gr. 1935 en pianotrio, f. ö. bestående av Ludvik Nèmecek (vl.) och Z:s bror Otakar Z. (vlc.). Har skrivit melodramen Helgoland (1934), stråkkvart, op. 4, kvint, för blåsare op. 5, pianomusik, sånger m. m. G. N. B. Zichy [zi't/1], G é z a, greve V a s o n y-K e ö, ungersk pianist och tonsättare (1849—1924), jurist, till 1918 president vid nationalkons. i Budapest. Z., som vid 14 års ålder förlorade sin högra arm, stud, för bl. a. R. Volkmann och Liszt; president vid landsmusikakad. i Budapest till 1577 1892, intendent vid nationalteatern och -operan 1890—94. Skrev 5 operor, bl. a. trilogin Rdkoczy, bestående av Rdkoczy Ferenc II (1909), Nemo (1905) och Rodosto (1912; alla i Budapest), en balett, pianokons. Ess, komp, och etyder för piano v. hand, sånger, självbiogr. Aus meinem Leben (3 bd, 1911—20) m. m. Ziedner [si:'-], Edvin, tonsättare (1892—1951). Elev av Wohlfart skrev Z. operetterna Se Neapel...! (1920) och Jenny Lind (1925), vådevillen Bellman (1930; alla i Sthlm) m. m. Ziegler, Anne, ->Booth, Webster. Ziegler, Lulu, dansk vissångerska (f. 1903 18/4), urspr. skådespelerska. Z. deb. som kabaretsångerska 1933, sjöng Polly i Tolvskillingsoperan 1937 och hade 1940 —42 och 48—50 egen kabaret i Khmn. Har framträtt i Skandinavien (Sverige ffg. 1943), Frankrike och England. H.G. Ziehn [tsi:n], Bernhard Ferdinand, amerikansk musikteoretiker av tysk börd (1845—1912), på sin tid en av USA:s mest kända lärare i piano, harmonilära och komposition. Z. emigrerade 1868 till Chicago, där han från 1871 verkade som privat musiklärare (bl. a. till J. A. Carpenter). Han utg. flera pianoped. och musikteor. arb. och medarb. i Allgemeine Musikzeitung (Berlin). Skrifter: Harmonie- und Modulationslehre (1888; 21909), Manual of harmony,... (1907), Five-and six-part harmonies (1911), Canonical studies. A new technic in composition (1912; de båda sista på eng. o. ty.). — Litt.: H. J. Moser, B. Z.... (1950). M.T. Ziehrer [tsi:'ror], Carl Michael, österrikisk militärmusiker (1843—1922), den siste representanten för den klassiska wienvalsen och den siste Hofballmusik-dir. i Wien 1908—18. Z. skrev omkr. 600 danser och 22 operetter, däribl. Die Landstreicher (Wien 1900) med valsen In lauschiger Nacht. 1578 50. Musik. IV.