ZINCK H. Z. (1921); R. Münnich, H. Z. (i Allgemeine Musikzeitung 1941). G.P. Zillig [tsflik], Winfi-ied, tysk tonsättare (f. 1905 U4), elev till och vapen-dragare för Schönberg. Z. stud, även vid Akad. der Künste i Berlin och var en tid teaterkapellm. i Berlin, Düsseldorf o. a. tyska städer och från 1947 under 4 år dirig. vid Hessische Rundfunk i Frankfurt a. M.; numera bosatt vid Waginger See, Oberbayern. Verk: Operorna Rosse (Düsseldorf 1933), Das Opfer (Hamburg 1937), Die Windshraut (Leipzig 1941) och Troilus und Cressida (efter Shakespeare; 1947; Düsseldorf 1951), 2 baletter, scen- och filmmusik; ork.-verk ss. körsymf. Troilus und Cressida (ur operan; 1950), Or~ chester- (1950) och Osterkonzert (1951), vlc.-kons. (1952); körverk bl. a. Chorfantasie (efter Hölderlin 1952); kammarmusik (2 stråkkvart.); pianostycken och sångcykler m. m. G. M. Zfmbalist, E f r e m, amerikansk violinist och tonsättare av rysk börd (f. 1889 %), blev 1928 lärare och 1941 dir. vid Curtis Inst. of Music i Philadelphia. Z. utbildade sig för fadern, dirigenten Alexander Z., samt för L. Auer vid MK i Petersburg, deb. 1907 med stor framgång i Berlin, konserterade i USA ffg. 1911 och har senare företagit flera världsturnéer; besökte Sverige 1935. Han har utg. One hour’s daily exer-cises för vl. — Z., som åtnjuter anseende som en violinist av internat. elitklass, har ivrigt propagerat för nyare musik, bl. a. T. Aulin. — G. 1. ggn 1914 m. sångerskan Alma Gluck; 2. ggn 1943 m. Mary Louise Curtis (f. 1'876 %), president vid det av henne 1924 gr. Curtis Inst. of Music i Philadelphia. Verk: Operetten Honeydew (New Haven 1920); symf. dikterna Daphnis and Chloe (1932) och Portrait of an artist (1945), American rhapsody (1936; omarb. 1943), vl.-kons. ciss (1947), Drei slavische Tänze för vl. och ork. (1911) m. fl. ork.-verk; stråkkvart, e, vl.-sonat g (1926); Suite in alter Form (1911), sviten Sarasateana o. a. komp, för vl. och piano; sånger. Å. B. Zimbalon, cimbalom ->Hackbräde. Zimmermann, Bernd Aloys, tysk tonsättare (f. 1918 20/3), dr phil. vid univ. i Köln, där han sedan 1950 är lektor i musikteori; även medarb. vid Nordwest-deutscher Rundfunk där. Han stud, för Lemacher och Jarnach vid MH i Köln. Verk: Sinfonia prosodica, Sinfonie in einem Satz (1952), 3 ork.-stycken (1945), kons, för ork. (1947), Brasilianische Ouverture (1951), Kon-zert für Streichorch. 1948 (1949), vl.-kons. (1950), oboekons. (1952); kantaten Lob der Tor-heit för soli, kör och ork. (Goethe; 1948) o. a. körverk m. ork.; en stråkkvart., stråktrio (1944), vl.-sonat (1950); pianomusik; sånger o. a. Zinck (el. Zink), dansk musikerfamilj av tysk härstamning, vars främste medlem, Hardenack Otto Conrad Z., år 1787 bosatte sig i Khmn. Släkten kan föras tillbaka till organisten i Svavsted vid Frederiksstad Aegidius Bendix Z. (1) (1680—1719), vars son Bendix Friedrich Z. (2) (1715-99) år 1742 blev stadsmusikant i Husum och 1771 org. i Slesvig. Dennes söner voro ovann. Hardenack Otto Conrad (4) och Bendix Friedrich Z. (3) (1743—1801), violinist och klaverspelare, från 1767 hovmusiker och konsertm. i Lud-wigslust, där han skrev symfonier m. m. Söner till 4 voro Johan Wilhelm Ludvig (5) och operasångaren, tenorbaryton, Johan Georg Christopher Z. (6) (1788—1828), utbildad av fadern och 1812—27 knuten till Det kgl. teater i Khmn; g. 1813 m. Marie Elisabeth Thomsen (7). En son till 5 var operasångaren, senare suff lören August Georg Ludvig Z. (8) (1831—85), som 1861 äktade Josephine Amalie Lund (9). 4. Zinck, Hardenack Otto Conrad, dansk tonsättare (1746—1832), son till 2 och bror till 3, ackompanjatör och sångmästare vid Det kgl. teater i Khmn 1787 —1817 och org. vid Vor Frelsers kirke 1789—1801. — Prof:s titel 1809. Först undervisad av fadern kom Z. 1769 till Hamburg, där han blev elev och kyrkosångare hos C. P. E. Bach, gav senare sånglektioner och framträdde som flöjtvirtuos och klaverspelare samt anställdes 1777 i det Mecklenburg-Sch werinska hovkapellet i Ludwigslust. I Khmn, dit han först kommit på en konsertresa 1786, gjorde Z. en betydande insats som musikuppfostrare, undervisade i lärarsem. i Blaagaard (senare Jonstrup), skrev avh. och verkade inom klubb- och konsertlivet. Han var en habil, allsidig och idérik musiker, vilket ej minst märkes i pianosonaterna; hans koralbok fick stor betydelse. — G. 1774 m. sångerskan Susanne Elisabeth P o n-tét (omkr. 1745—1832). Verk: Sångspelet Selim og Mirza (Khmn 1790); talrika tillfällighetskantater och körverk; Sonata pour le clavecin avec acc. d’un violon et vlc. o. a. kammarmusik; Sechs Claviersona-ten benebst der Ode Kain am Ufer des Meeres (1783), Compositioner for Sangen og Claveret (1791—93; m. bl. a. 4 pianosonater); Koral-Melodier til den Evangelisk-Christelige Psalme-bog (1801; häri Nu rinder Solen op af öster~ lide); sånger (bl. a. Vi alle Dig elske, senare mest använd till Grundtvigs text Lang t höjere Bjerge) m. m. 1581 1582