- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
1591-1592

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åhlén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅHLÉN, W. Olof Åhlström. Åhlén, Gustav Waldemar, kyrko-och skolmusiker (f. 1894 21/7), bror till D. Å., en av vårt lands främsta orgelspelare och -kännare, sedan 1928 organist i Jacobs kyrka i Sthlm, från 1945 musikkonsulent vid Sthlms folkskolor. Ordf, i K. S. V:s orgelråd sedan 1934. Ä. avlade org.-ex. 1915, kyrkosångar- och mu-siklärarex. 1917 vid MK i Sthlm och stud, orgel för G. Hägg och Pfannstiehl; även elev till Ellberg och Morales. — Å. var org. i Mes-siaskapellet 1917—21 och i Högalidskyrkan 1923 —28; sånglärare vid blindinst. i Tomteboda 1917—33 och vid Engelbrekts folkskola från 1919. Han gr. Sthlms sånglärarfören. 1930; dess ordf, till 1952. Ordf, i Musiklärarnas riksförb. 1941—49; ordf, i Sthlmskretsen av K.S.V. sedan 1942; led. av 1933 års koralkommitté; sakkunnig i 1940 års skolutredning. Han är medutg. av Skolkor en (1934), De ungas hymnarium (1935) samt (fr. o. m. 24. uppl.) av Sjung svenska folk; har tills, m. A. Runbäck utg. Postludier (3 h., 1936—38); red. Unga sjunga (1952 ff.), en ser. 1—3-st. sånger för barnkör. Å. har givit talrika kons, i hem- och utlandet. Verk: Kantater och körverk, Svit i klassisk stil för piano (cembalo) (1916), orgelstycken, bl. a. Sursum corda (1945), och sånger. — S:t Jacobs kyrkoorgel 1643—1930 (1930). Åhlström, Olof, tonsättare (175S— 1835), skattades av samtiden högt för si-1591 na visor och åtnjöt stort anseende som kyrkomusiker och kännare av den folkliga musiken. Genom de musikalier han utgav från sitt nottryckeri stimulerade han intresset för musik inom vida kretsar. — LM A 1785. Från sin hemtrakt (Vårdinge i Södermanland) kom Å. i unga år till Sthlm, stud, för Zellbell d. y. och blev vid 21 års ålder org. i Maria kyrka och 1792 till sin död i S:t Jacob. Vid sidan härav tjänstgjorde han i krigskollegium 1779—1824, från 1805 ss. krigsråd. Han kom tidigt in i det blomstrande sällskapslivet och trakterade då gärna clavecin; av Gustaf III erhöll han i uppdrag att komp, musik till F rigga. Efter att 1783 ha börjat trycka musikalier sökte han och fick 1788 kungl. privilegium på att ensam i landet få trycka sådana under 20 år. Fem år innan privilegiet utgick, 1803, fick Å. det förlängt med ytterligare 15 år, till 1823 — till stor förtret för kritikerna, som med visst fog anmärkte på tryckets medelmåttiga kvalité. (År 1818 medgavs en uppmjukning av bestämmelserna, i det man kunde få använda modernare, litografiska metoder för nottryck.) Från sitt tryckeri utgav Å. egna verk, klaver-sonater och smärre ped. arbeten, komp, av bl. a. Wikmanson, Naumann, Kraus och Haydn samt två betydande serieverk av större omfattning, -^-Musikaliskt Tidsfördrif (1789—1835) samt -^-Skaldestycken satte i Musik (18 h., 1794—1823). I dessa saml.-verk bidrog Å. själv med ett betydande antal visor till dikter av Anna Maria Lenngren, F. M. Franzén, J. D. Valerius o. a. Flera av dem, ss. Gode gosse glaset töm och Sörj ej den gryende dagen förut, vunno stor popularitet. Han lyckades även vinna medarbetare att komp, sällskapsvisor; hans egna kännetecknas av naiv omedelbarhet och melodisk charm. Gluck och Haydn voro Å:s ideal, och i deras anda skrev han en rad kla-versonater ävensom musik till skådespel och operan Frigga, som icke minst på grund av musikens dramatiska brister blev en besvikelse. Däremot gjorde Å. en insats av bestående värde genom att samla, bearb. och utge Bell-mans Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Hur stor andel Å. har i den slutliga utformningen är svårt att klarlägga. I samarbete med A. A. Afzelius utgav Å. den första saml. folkdanser i tr. i Sverige: Traditioner af svenska folk-dansar (4 h., 1814—15). Afzelius’ plan att Å. skulle utarb. musiken till Svenska folkvisor blev icke realiserad, enär Geijer redan vidtalat Haeffner för denna uppgift. Av Mus. Akad. erhöll Å. i uppdrag att utarb. en ny koralbok 1788. Han tog emellertid uppdraget med ro, och först långt efter det koral-kommissionen avslutat sitt arbete, lät Å. sin koralbok utkomma — förordet är daterat 1832. Arbetet, som på sina håll livligt uppskattades, har en konservativ prägel, vilken med polemisk udd kommer till uttryck i verkets titel: 1592

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free