Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åhlén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅHLÉN, W.
Olof Åhlström.
Åhlén, Gustav Waldemar,
kyrko-och skolmusiker (f. 1894 21/7), bror till
D. Å., en av vårt lands främsta
orgelspelare och -kännare, sedan 1928
organist i Jacobs kyrka
i Sthlm, från 1945
musikkonsulent vid
Sthlms folkskolor.
Ordf, i K. S. V:s
orgelråd sedan 1934.
Ä. avlade org.-ex. 1915,
kyrkosångar- och
mu-siklärarex. 1917 vid MK
i Sthlm och stud,
orgel för G. Hägg och
Pfannstiehl; även elev
till Ellberg och Morales. — Å. var org. i
Mes-siaskapellet 1917—21 och i Högalidskyrkan 1923
—28; sånglärare vid blindinst. i Tomteboda
1917—33 och vid Engelbrekts folkskola från
1919. Han gr. Sthlms sånglärarfören. 1930; dess
ordf, till 1952. Ordf, i Musiklärarnas riksförb.
1941—49; ordf, i Sthlmskretsen av K.S.V. sedan
1942; led. av 1933 års koralkommitté;
sakkunnig i 1940 års skolutredning. Han är medutg.
av Skolkor en (1934), De ungas hymnarium
(1935) samt (fr. o. m. 24. uppl.) av Sjung
svenska folk; har tills, m. A. Runbäck utg.
Postludier (3 h., 1936—38); red. Unga sjunga
(1952 ff.), en ser. 1—3-st. sånger för barnkör.
Å. har givit talrika kons, i hem- och utlandet.
Verk: Kantater och körverk, Svit i klassisk
stil för piano (cembalo) (1916), orgelstycken,
bl. a. Sursum corda (1945), och sånger. — S:t
Jacobs kyrkoorgel 1643—1930 (1930).
Åhlström, Olof, tonsättare (175S—
1835), skattades av samtiden högt för
si-1591
na visor och åtnjöt stort anseende som
kyrkomusiker och kännare av den
folkliga musiken. Genom de musikalier han
utgav från sitt nottryckeri stimulerade
han intresset för musik inom vida
kretsar. — LM A 1785.
Från sin hemtrakt (Vårdinge i
Södermanland) kom Å. i unga år till Sthlm, stud, för
Zellbell d. y. och blev vid 21 års ålder org. i
Maria kyrka och 1792 till sin död i S:t Jacob.
Vid sidan härav tjänstgjorde han i
krigskollegium 1779—1824, från 1805 ss. krigsråd. Han
kom tidigt in i det blomstrande sällskapslivet
och trakterade då gärna clavecin; av Gustaf
III erhöll han i uppdrag att komp, musik till
F rigga.
Efter att 1783 ha börjat trycka musikalier
sökte han och fick 1788 kungl. privilegium på
att ensam i landet få trycka sådana under 20
år. Fem år innan privilegiet utgick, 1803, fick
Å. det förlängt med ytterligare 15 år, till 1823
— till stor förtret för kritikerna, som med
visst fog anmärkte på tryckets medelmåttiga
kvalité. (År 1818 medgavs en uppmjukning av
bestämmelserna, i det man kunde få använda
modernare, litografiska metoder för nottryck.)
Från sitt tryckeri utgav Å. egna verk,
klaver-sonater och smärre ped. arbeten, komp, av
bl. a. Wikmanson, Naumann, Kraus och Haydn
samt två betydande serieverk av större
omfattning, -^-Musikaliskt Tidsfördrif (1789—1835)
samt -^-Skaldestycken satte i Musik (18 h.,
1794—1823). I dessa saml.-verk bidrog Å. själv
med ett betydande antal visor till dikter av
Anna Maria Lenngren, F. M. Franzén, J. D.
Valerius o. a. Flera av dem, ss. Gode gosse
glaset töm och Sörj ej den gryende dagen förut,
vunno stor popularitet. Han lyckades även
vinna medarbetare att komp, sällskapsvisor; hans
egna kännetecknas av naiv omedelbarhet och
melodisk charm. Gluck och Haydn voro Å:s
ideal, och i deras anda skrev han en rad
kla-versonater ävensom musik till skådespel och
operan Frigga, som icke minst på grund av
musikens dramatiska brister blev en besvikelse.
Däremot gjorde Å. en insats av bestående
värde genom att samla, bearb. och utge
Bell-mans Fredmans epistlar och Fredmans sånger.
Hur stor andel Å. har i den slutliga
utformningen är svårt att klarlägga. I samarbete med
A. A. Afzelius utgav Å. den första saml.
folkdanser i tr. i Sverige: Traditioner af svenska
folk-dansar (4 h., 1814—15). Afzelius’ plan att
Å. skulle utarb. musiken till Svenska
folkvisor blev icke realiserad, enär Geijer redan
vidtalat Haeffner för denna uppgift.
Av Mus. Akad. erhöll Å. i uppdrag att utarb.
en ny koralbok 1788. Han tog emellertid
uppdraget med ro, och först långt efter det
koral-kommissionen avslutat sitt arbete, lät Å. sin
koralbok utkomma — förordet är daterat 1832.
Arbetet, som på sina håll livligt uppskattades,
har en konservativ prägel, vilken med
polemisk udd kommer till uttryck i verkets titel:
1592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0826.html