Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEALANDS APOSTLAR.
51
hvarför han ock ingick i en munkorden. Det visade sig», så falla
»
orden i helgonsagan, »så rika skatter af nåd och dygd hos den
mannen, att han lyste i Herrans tempel, liksom morgonstjernan lyser
genom dimmorna). Då han fick höra ryktet om, huru Sigfrids
fränder blifvit mördade i Småland, upptändes han af nit att också verka
något för Guds rike och besegla sitt lif med martyrdöden; derför
begaf han sig nu öfver till Sverige. Först vandrade han omkring i
de södra orterna, »predikande ordet med mycken ståndaktighet, kraft
och ifver, som om han af Kristus sjelf fått mottaga visdom».
Derifrån drog han till de nordliga orterna, der ännu evangelii ljus
vunnit föga ingång.
En sägen förmäler, att han från Torpa socken i Södermanland
i en båt farit öfver till Vestmanland och der uppehållit sig i
Snäfringe härad, en tidigt befolkad ort, uppfyld med grafhögar och
bautastenar samt rik på fornminnen af offerlundar och offerhällar. Den
holme, der han landat, bär ännu namnet Biskopshamn; i närheten
ligger Dåvö“), der han en tid säges haft sin bostad. I Munktorps
närbelägna kyrka skall David ligga begrafven, och i hennes närhet
visas ännu den källa, vid hvilken han döpte.
Helgonsagan har om honom diktat en sällsam historia. Det
berättas nämligen, att han, svagsynt af ålder och gråtande, en dag
vid hemkomsten från kyrkan upphängt sina vantar på hvad han
tyckte vara en i väggen inslagen spik; men de hade i stället blifvit
hängande på en genom ett qvisthål inträngande solstråle. Sedan
bängde han alltjämt sina vantar på solstrålen och fröjdade sig öfver
detta tecken af Herrens nåd. Men en afton, då han ville upphänga
dem på samma ställe, föllo de oförmodadt ned till golfvet. Den
helige mannen slöt deraf med ångest, att han den dagen måtte hafva
begått någon synd, som förtörnat Herren. Vid noggrann
sjelfpröfning fann han, att han på vägen förbi en sädesåker, som tillhörde
kyrkan, der nedtrampat några ax. Han tillbragte natten i böner och
lät sedan som ersättning förfärdiga ett gyllene ax, som han skänkte
till kyrkan.
David led icke martyrdöden. På den högtidsdag, som till hans
minne firades den 25 juni, afsjöngs en latinsk sång, hvarur dessa
öfversatta verser må anföras :
*) Mellan Strömsholm och Kungsör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
