Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
FOLKUNGATIDEN.
dock gladdes dem, att det var Guds heder,
der skulle ökas af den färd.
Månget ett gammalt fädernesvärd
vardt då neder af väggen klängdt,
der hade många dagar hängt.
Dem vardt då fagerliga följdt till strand
och helsades väl och togos i hand;
mång röder mun vardt då kysst,
som aldrig kysstes sedan af hjertats lust.
Somliga sågos aldrig mer;
af tocken skilnad tocket sker.
På höstsidan 1249 seglade Birger med svenska flottan öfver
till Finland, der han landsteg vid »tavasternas hamn», troligen
belägen någonstädes på södra kusten. Tavasterna skola hafva samlat
sig för att hindra landstigningen, men blifvit slagne och
tillbakadrifne. På denna seger följde hela landskapets inkräktande. Den,
som ville blifva kristen och låta sig döpa, fick behålla gods och lif,
men den, som förblef hedning, miste båda delarne. »Kristendomen
måste ock blifva derefter», säger en af våra häfdatecknare om detta
sätt att utbreda evangelii lära. Till skydd för den nya eröfringen
grundade Birger en borg, som senare kallades Tavastehus.
Folkungaättens tronbestigning. Medan Birger ännu befann
sig i Finland, dog konung Erik Eriksson, utan att efterlemna några
bröstarfvingar. På den tiden lefde i Sverige en fräjdad och mäktig
man, nämligen Joar Blå, som bodde på Gröneborg, icke långt från
Enköping. För att förekomma alla obehöriga stämplingar, lät denne
genast efter konung Eriks död utlysa ett möte, der konungaval hölls
och Birgers tioårige son Valdemar utkorades till konung.
Birger, som i Finland sporde dessa tidender, for hem, mörk
till sinnes. Derpå sammankallade han de stormän, som varit med
om det bråda konungavalet, och förebrådde dem i skarpa ordalag
hvad de gjort. » Mig oåtspord», sade han, »hafven I tagit eder ett
sådant värf före att ko mir son till konung, ett barn, som hvarken
kan råda för sig sjelf eller andra Hvem är den, som vågat slikt
tillråda ?» Då steg herr Joar fram och sade: »Det har jag gjort.
Vi vete, att du är en gammal man, närmare att dö än din son;
han är ock af konungastam och ättboren till riket. Men är det nu
så, att hvad som skett misshagar dig, så tag din son och gör af
honom hvad du vill. Vi månde väl få oss en konung honom för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
