Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
FOLKUNGATIDEX.
väg öfver Tiveden. Då gjorde Magnus med sina ryttare vid Hofva
ett plötsligt anfall. Bönderna, som saknade ledning, kommo snart
i oordning och ledo ett svårt nederlag; de, som undkommo genom
flykten, måste söka sin räddning i aflägsna skogar och kärr.
I Ramundeboda låg konungen och sof middag, och drottningen
satt och spelade schack då plötsligt en ryttare, blödande af svåra
sår, framsprängde på en löddrig häst och underrättade om hertigens
seger. Uppfyld af skräck och blott tänkande på att rädda sig sjelf,
flydde Valdemar hals öfver hufvud till Norge, hvarifrån han dock
snart återvände till Värmland, medan den öfvergifna allmogehären
drog in i Närike. Hertigen sände genast sina män efter konungen,
hvilken blef fasttagen, under det han som bäst satt till bords med
sin drottning. Då Valdemar fördes inför sin broder, sade han
ödmjukeligen: »Jag är kommen till eder på nåde; gören med mig efter
eder egen dygd och ej efter onda menniskors tal. Gifven mig mitt
fädernearf; sedan må vi vara såta och förlikta». Magnus svarade,
att han skulle handla med sin broder så, att alla skulle tycka det
vara skäligt.
Ej långt efter dessa händelser (1275) öfverlemnade Magnus
Göta rike åt Valdemar, men behöll sjelf Svea land och antog namn
af konung. Valdemar, som ingalunda var belåten med denna
delning, sökte först utverka sig hjelp af Norges konung, men utan
framgång. Han flydde derpå till konung Erik Glipping, hvilken nu
blifvit afvogt sinnad mot Magnus, derför att denne dröjt med
inbetalningen af den utlofvade summan. Här fick han också löfte om hjelp.
Genast gjorde svenskarne då ett härjande infall i Skåne. Följande året
(1277) inbröto konungarne Erik och Valdemar i spetsen för en dansk
här i Småland, der de uppbrände Vexiö, samt derifrån in i
Vestergötland, der de intogo slottet Axevall. Men slutligen lyckades
Magnus förlika sig med Erik. Valdemar, nu öfvergifven och inom kort
äfven beröfvad Göta land, fick dock länge sitta i ostörd fred på sina
gårdar. Men då han fortfarande stämplade mot sin broder och
dess utom genom sitt sedeslösa uppförande väckte allmän förargelse,
blef han slutligen insatt på Nyköpings slott, der han till sin död
(1302) qvarhölls, dock under en mild behandling.
Magnus Ladulås’ lagstiftning. Magnus var i
regentegenskaper sin store faders like; han fortsatte ock dennes genomgripande
lagstiftningsarbete. Till fridslagarne fogade han en stadga om kungs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>