Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARL OCH SIGISMUND.
207
hertigen öfverläggningsämnena, hvarefter hvart stånd öfverlade
särskildt. Det var första gången ständerna handlade på egen hand,
oberoende af rådet; tvekan rådde, huruvida man egde rätt dertill,
men böndernas bållning nödgade de motsträfvige att gifva efter för
hertigens vilja. Det beslöts derför, att Söderköpings riksdagsbeslut
skulle obrottsligen hållas och fullgöras, att hertigen skulle fortfarande
blifva riksföreståndare under konungens frånvaro, att konungen skulle
anmodas återvända till riket, att lugnet skulle återställas i Finland,
och slutligen att riksmötets deltagare alla för en och en för alla
förpligtade sig att stå för hvad nu aftaladt vore.
Beslutet
upplästes offentligen på torget; bönderna ropade dertill öfverljudt ja
och svuro att »stå dervid, så länge deras blod vore varm). Några
herrar, som rest omkring och afrådt bönderna från att besöka
riksdagen, men af dem blifvit gripna, framfördes, och Karl frågade dem,
om de underskrifvit Söderköpings riksdagsbeslut; då de dertill
svarade ja, förklarade han, »att de hållit sitt löfte som äreförgätare».
Deri instämde bönderna med väldigt rop, höjande sina klubbor och
yxor samt yrkande dom öfver de brottslige. Följande dagen, då
adeln samlats i rådhuset, yttrades hårda ord deröfver, att hertigen
ämnade låta bönder döma adelsmän, men Karl svarade: »Vi hafve
ej låtit någon domfälla, men Söderköpings beslut dömer dem nog,
för hvilket riksens ständer alla för en och en för alla skola ansvara.
Alltså hafva bönder deri så mycket att säga öfver adeln som adeln
öfver bönderna».
De frånvarande rådsherrarne hade först i sinnet att med väpnad
hand motstå hertigen, brefvexlade ock Alitigt derom, men kunde ej
sättet för utförandet. De fleste af dem drogo derför ur
riket och anlände slutligen till konungen, hvilken de uppmanade
att i spetsen för en här återvända till Sverige. I Finland afled vid
denna tid Klas Fleming, men bans efterträdare, Arvid Stålarm,
hörde ock till Karls fiender. Sedan alla försök att åvägabringa
förlikning misslyckats, beredde sig konungen att afgöra saken med
svärdet. Den kamp, som förestod, var afgörande för Sveriges
framtid och af vigt för hela Europa, ty på den berodde, om Sverige
skulle återföras under det påfliga oket eller blifva den evangeliska
trons förkämpe.
enas
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
