Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
REFORMATIONSTIDE VARFVETS SENARE SKEDE.
inrättningen af gymnasier, af hvilka det första var tillämnadt i
Vadstena på den gamla klostergrunden.
Att han till adeln stod i ett spändt förhållande, var naturligt,
då detta stånd så starkt hemsöktes af hans räfst och hämnd; ett
stort antal af de förnämsta slägternas medlemmar hade i åtskilliga
landsorter fallit under bilan, många försmäktade ock i landsflykt.
De adliga privilegierna bekräftades väl af honom i hela det omfång,
som de under den närmast föregående tiden haft; men ståndets
anspråk på ytterligare utvidgning af dem biföll han icke. Med stor
stränghet utkräfde han derimot fullgörandet af adelsmännens
skyldighet att personligen tjena konungen och riket. Ja, han ville till
och med hafva i lag stadgadt, att den adelsman, som ej så
uppfostrat sina barn, att de antingen i bokliga konster eller i
krigstjenst kunde brukas, hade förverkat sitt frälse. På Norrköpings
riksdag medgaf han med anledning af rikets nöd, att kronogods
finge åt adeln bortförlänas mot vilkor af ökad russtjenst, dock så
att stadfästelse skulle sökas vid hvarje ny konungs tillträde till
regeringen. Då ståndet visade sig missnöjdt med dessa vilkor, yttrade
han: »Den de misshaga, må sjelf se till, huru han förvärfvar dona.
tioner; de blifva ingen pånödgade». Med stark hand skyddade han
allmogen mot de adlige herrarnes förtryck och orättvisa, hvarför han
ock af dessa fick öknamuet »bondekonungen».
Genom reformationen och arfföreningen hade förhållanden
inträdt, som stodo i strid med många af den gamla landslagens
stadganden; till följd af språkets ålderdomlighet var den dess utom
svårbegriplig och genom bristande öfverensstämmelse mellan gängse
afskrifter svårtillämplig. I sammanhang med krafvet på en tryckt
upplaga af landslagen beslöts derför redan på riksdagen i
Söderköping, att äfven sjelfva lagen skulle öfverses och förbättras; på
Norrköpings riksdag förordnades några gode män af adeln till
fullgörande af detta värf. Ett ändringsförslag kom också till stånd,
men konungen blef missnöjd med det samma, hvarför han jämte
några medarbetare uppsatte ett annat, med hvilket derimot adeln
blef illa till freds. Någon förbättrad lagbok kom följaktligen icke
till stånd, men landslagen blef imellertid till trycket befordrad (1609).
Inom lagskipningen infördes derimot större reda, ty det utkom (1598)
en rättegångsstadga, hvari föreskrefs, att alla mål skulle ovilkorligen
vid underrätt handläggas, innan de hänskötos till konungens dom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
