Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMARKRIGET. KARLS FRAMTIDSPLANER, PERSONLIGHET OCH DÖD. 221
varor.
Till näringarna sträckte sig ock Karls personliga ingripande. I
omvårdnaden om bergshandteringen fortsatte han kraftigt hvad
fadern börjat; på riksdagen i Norrköping stadgades, att
»osmundsjernet», hvilket tillverkades efter en enkel metod, höggs i stycken
och utskeppades i fat, skulle utslås till stångjern, innan det finge
utföras ur riket; borgerskapet i städerna tillhölls att upprätta
hamrar, »på det vinsten, som de främmande deraf haft, måtte blifva hos
de svenska undersåtar». Redan före sin tronbestigning hade Karl
gjort mycket för denna näringsgren och kan anses som skapare af
Värmlands bergslag. Manufakturverk voro upprättade flerestades,
vapen af alla slag förfärdigades, spik och plåtar voro redan
utförs-Åt handeln och den inrikes samfärdseln egnade Karl
oaflåtlig uppmärksamhet; redan som riksföreståndare lade han grunden
till städernas indelning i stapelstäder och uppstäder. Behofvet af
en stapelplats vid vestkusten uppmärksammades; han blef derför den
egentlige grundläggaren af Göteborg, hvilket han förlade på ön
Hisingen midt imot Elfsborgs fästning. I sitt hertigdöme grundlade
han städerna Karlstad, Kristinehamn, Mariestad samt (under sitt
sista lefnadsår) Filipstad.
Karl IX har icke blott återupprättat faderns af de båda äldre
sönerna rubbade verk, han har fortsatt och till en del omskapat det.
Och väl må man beundra den banbrytande, framtidsdigra
verksamheten hos denne man, som under sin korta regering intet ögonblick
fick bortlägga vapnen i en strid på lif och död mot yttre och inre
fiender.
Kalmarkriget. Karls framtidsplaner, personlighet och död.
På Danmarks tron satt en ung och ärelysten konung, Kristian
IV, hvilken hoppades förvärfva en lättfången vinst genom att kasta
sig öfver det kämpande, utmattade Sverige. Tvisten om de tre
kronorna i Danmarks vapen pågick ännu. Skatteläggningen i
Lappmarkerna födde en ny tvist, enär Kristian påstod, att lapparne lydde
under Danmarks krona; mellan de svenska fogdarne i dessa
landsändar och de danska föreföllo derför mångahanda misshälligheter;
Karl hade gifvit det nygrundade Göteborgs invånare rätt att drifva
fiske i de nordländska farvattnen, och detta framstäldes som ett
ingrepp i Danmarks rätt; sjelfva Göteborg var danskarne redan från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
