Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF TI ADOLFS INRE STYRELSE.
237
enär, utom tullen till qvarnegaren, en niondedel af den malda säden
skulle afstås till kronan; vid de större qvarnarne anstäldes af kronan
uppsyningsmän; mindre bäck- och väderqvarnar utdömdes, äfvenså
handqvarnarne. Att dessa sistnämnda, hvilka öfverallt begagnades
af de fattige, förbjödos, väckte mycken ond blod, hvarför konungen
sedermera tillät deras användande.
Riksdagsordningen 1617. Riddarhusordningen 1626.
»
»Emedan mycken oordning varit med de förra riksdagarne, då
många infunnit sig, som icke varit kallade», föreslog konungen på
riksmötet i Örebro en ny riksdagsordning, hvilken äfven blef af
ständerna antagen.
Här stadgades den ordning, som vid riksdagarne skulle
iakttagas: Sedan ständerna ledsagat konungen till rikssalen, skulle de
der intaga de för hvarje stånd anvisade platserna; utom
dagsmännen finge icke i salen närvara några andra än unga
adelsmän, hvilka, för att inhemta kännedom om ärendena, egde att från
en särskildt utsedd plats vid dörren åhöra rådplägningen. Så snart
konungen öppnat riksdagen och de öfliga helsningstalen hållits,
framsätter han de ärenden, som han vill underställa ständerna, och
ledsagas derpå åter till sina rum. Stånden gå sedan hvart till sin
kammare för att öfverväga de framsatta ärendena och deröfver
skriftligen uppsätta sitt betänkande; kan det icke uträttas på en dag,
»Inå det då ske på två, tre eller flere», och derunder ega ständerna,
om de så vilja, sammanträda till gemensam öfverläggning å
rikssalen. När svaren äro färdiga, samlas ständerna å nyo och intaga
sina säten, hvarefter konungen kommer till dem för att mottaga
deras svar, hvilka skola, af hvarje stånd för sig, skriftligen
öfverantvardas. I fall stånden äro af olika meningar, hvilka ej kunna
sammanjämkas, kan konungen »taga det bäst är»,
Men om riksdagens arbetsordning här någorlunda bestämdes,
blef derimot i fråga om dess sammansättning mycket ännu
sväfvande. Fyrståndsindelningen började blifva vedertagen, men
gränserna mellan de fyra stånden voro ej ännu skarpt uppdragna. Rik
sens råd var ej strängt afskildt från riksdagsadeln; krigsbefälet, som
Karl IX börjat kalla till riksdagarne, var nästan en klass för sig,
men hörde nära samman med adeln. Inom presteståndet bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
