Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
STORHETSTIDEN.
biskopar och kyrkoherdar skilda klasser. Bergsmännen hade sedan
gammalt en oklar mellanställning mellan borgare och bönder.
Antalet kallade ledamöter kunde ock vexla, ja i början hela stånd
uteslutas. Sålunda tillkommo under Gustaf Adolfs regering
»utskottsriksdagarne», till hvilka ej kallades ombud för bondeståndet och af
de öfriga stånden endast ett ringare antal ledamöter; på ett
riksmöte af detta slag beslöts den dryga Elfsborgslösens utgörande.
Riksdagens främsta stånd, adeln, ordnades senare på ett mera
bestämdt sätt. Redan 1617 hade konungen klagat, att man icke
fullt nöjaktigt kunde uppgifva, hvilka vore rätta frälsemän. Dertill
kom adelns eget behof af ett gemensamt samlingsställe, ett
»riddarhus), För den skull uppsattes efter riksdagen 1625 en
riddarhusordning. Enligt denna skulle en förteckning upprättas på de verkligen
adliga ätterna i Sverige och Finland, hvilka ätters sköldemärken
sedan skulle upphängas i riddarhusets sal. Ståndet indelades för
framtiden i tre klasser, nämligen herrar, riddare och svenner. Till
herreklassen hörde innehafvare af gref- och friherreskap, till
riddareklassen de, hvilkas förfäder varit riksråd, och till svenueklassen hela
den öfriga adeln. Hvardera klassen hade vid beslutsfattande en
röst; herrar och riddare, hvilka började kallas »högadeln», hade
således, då de voro eniga, gifven öfvervigt öfver den vida talrikare
»lågadeln». Af konungen utnämndes en landtmarskalk, hvilken skulle
vara adelns talman och ledare af ståndets öfverläggningar.
Krigsmakten.
Genom utskrifning erhölls största delen af det inhemska
fotfolket. Gustaf Adolf bestämde noggrannare, huru vid dessa
förrättningar skulle tillgå. Bönderna sammankallades häradsvis; jämte
dem skulle äfven prester, krigsbefäl, fogdar, länsmän och
fjerdingsmän infinna sig. Häradets nämnd borde ock då vara tillstädes.
Presterna skulle förut med länsmannens tillbjelp hafva upprättat
förteckningar på allt manfolk öfver 15 år samt voro för uppgifternas
riktighet ansvariga. Med ledning af dessa förteckningar skulle
utskrifningen förrättas af kungliga kommissarier. Allmogen indelades
i rotar efter hushåll; tio hushåll till sammans skulle ställa en knekt.
Der drängar funnes i roten, skulle de tagas hellre än bönderna,
dock så att soner blefve behållen åt de föräldrar, som hade en son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
