Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
STORHETSTIDEN.
(för fotfolket) och »sqvadroner» (för rytteriet), appstäldes på två,
stundom tre linier, hvilka voro tunna, men tätt slutna och stodo på
ungefär 500 alnars mellanrum från hvar andra. Det tunga
artilleriet uppstäldes framför härens midt eller center, regementsartilleriet
fördes med hvar särskild brigad. Ryttarne uppstäldes dels för sig,
dels blandade med fotfolk; rytteriet var inöfvadt till raskt angrepp
och fick snart rykte för att vara oöfverträffligt. Genom en sådan
ordning blef svenska hären, så fåtalig den än var, stark, då den
leddes af Gustaf Adolfs snille.
Kyrkan och läroverken.
Den svenska kyrkan hade under vår storhetstid sitt ärofullaste
tidskifte. Hon visade sig genomträngd af en mäktig troskraft, af
en lefvande mitälskan och ett vördnadsbjudande allvar. Sådan
framstod hon i synnerhet under Gustaf Adolfs regering. Biskoparne
föregingo i allmänhet med sköna exempel af pligttrohet, fromhet och
lärdom. Presterskapet var i alla landsändar af folket högt uppburet
och förde äfven med stor frimodighet dess talan; Gustaf Adolf
kallade derför presterna »folktribuner» och visade dem mycken aktning.
Den sedliga kraft, som så under kyrkans inflytelse närdes genom
en varm gudsfruktan, gjorde svenska folket tåligt i nödens tid och
mäktigt till storverk.
För undervisningsväsendet har ingen svensk konung gjort så
mycket som Gustaf II Adolf. Till Upsala akademi skänkte han
öfver 300 hemman, som utgjorde haps arfvegods; han sörjde
derigenom kraftigt för detta lärosätes varaktiga bestånd och förkofran.
Han beifrade kraftigt der rådande oseder, grundade det akademiska
biblioteket och verkade för studiernas höjande. Universitetet fick
ock en nitisk kansler i Johan Skytte.
Att i stiftsstäderna inrätta gymnasier, der de vid
lärdomsskolorna vunna insigterna ytterligare kunde förökas, var en tanke, som
uppstått redan hos Karl IX. Den i nånga hänseenden utmärkte och
äfven för undervisningsväsendet kraftigt verksamme biskopen Johan
Rudbeckius i Vesterås inrättade med konungens bifall ett gymnasium
derstädes (1627), vid hvilket sex af den tidens lärdaste män, bland
dem Columbus, Terserus, Stjernhöök och Stjernhjelm, anstäldes som
lärare. Dylika lärosäten grundades äfven för Sverige i Strängnäs
och Linköping samt för Finland i Viborg och Åbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
