- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
310

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310
STORHETSTIDEN.
klasserna. Först framfördes beslutet från svenneklassen, som biföll
reduktionen, men utsatte 600 dalers ränta såsom gräns, utöfver
hvilken den icke borde gå. Då herreklassen naturligtvis komme att
rösta mot förslaget, låg afgörandet hos riddarklassen, men här
framträdde stridiga viljor och mycken oro. Beslutsamt uppsteg då Hans
Wachtmeister och utropade med hög röst: »Vi alle, som äro för
reduktionen, låtom oss stiga öfver på en sida och gå upp till
konungen». Åtskilliga började ock följa denna uppmaning. Men i det
samma reste sig Per Sparre, sägande: »Vi kunna äfven gå upp till
konungen», och skyndade till dörren, äfven han följd af sina
meningsvänner. Buller och oväsen togo nu öfverhand, bänkar och stolar
kullkastades, och alla sprungo oredigt om hvar andra. Per Sparre
med sina följeslagare skyndade upp till slottet, men Wachtmeister
och de som följt honom återvände deremot samt satte sig på sina
platser. Det togs nu för gifvet, att riddarklassen röstat för
reduktionen. Herreklassen, som i alla händelser var öfverröstad, tillfrågades
ej. För lidelsernas starka påtryckning bade de strängt lagliga
formerna brustit.
Per Sparre och hans följeslagare blefvo ej mottagna af konungen;
såsom skäl dertill uppgafs, att de ej anfördes af landtmarskalken.
Men följande dagen gick denne på deras begäran upp till konungen.
De anmälde då, att, ehuru de i fråga om sina gref- och friherrskap
ej kunnat underkasta sig de andra ledamöternas omröstning, de dock
underdånigst bänsköto allt till konungens afgörande. Konungen
svarade, att han med nåd upptoge, hvad som skett, och ej tviflade
på deras trohet. Kort derpå uppvaktades han af adelns ombud, som
öfverlemnade till honom ståndets reduktionsbeslut.
Med ledning af de särskilda ståndens uttalanden uppsattes,
såsom denna tid var brukligt, riksdagsbeslutet i konungens kansli.
Angående reduktionen innehöll detta beslut, att alla grefskap och
friheyskap, alla kungsgårdar med deras tillhörigheter samt
bortförlänade gods, som gåfvo mer än 600 dalers ränta, skulle indragas.
Man hade anfört ett löfte, att reduktionen ej skulle vidare utsträckas,
men detta godkändes ej af de ofrälse stånden. Angående
försvarsverket, för hvars ordnande riksdagen enligt tillkännagifvandet
ursprungligen blivit sammankallad, fattades denna gång intet formligt
beslut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free