Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDUKTIONEN OCH ENVÄLDET.
311
>
Den 22 november afslöts riksdagen med sedvanlig högtidlighet.
Icke dess mindre fortforo ständerna på konungens begäran att vara
till sammans, hufvudsakligen emedan han önskade, att deras
kommissioner för beslutens utförande ofördröjligen skulle bildas och träda
i verksamhet. Men de första dagarne i december togo stånden på
sedvanligt sätt afsked af hvar andra, och allt tycktes vara slut, då
frågor af den mest omfattande betydelse helt oförmodadt väcktes
och afgjordes. Ledamöterna af förmyndarstyrelsen, hvilka blifvit
stämda inför den ofvannämnda kommissionen, afgåfvo nämligen den
förklaring, att hela rådet delade ansvar med dem, och vägrade
hörsamma kallelsen. Rådet å sin sida anförde såsom skäl för sin frihet
från efterräkning, att det såsom ett särskildt stånd i riket ej kunde
dragas inför rätta, hvarjämte 1660 års regeringsform åberopades.
Ständernas yttrande i saken infordrades, och ett deras utskott
frambar till konungen deras utlåtande. Till detta utskott framstälde nu
konungen det spörsmålet, om regeringsformen, som gält under hans
minderårighet, vore gällande äfven nu, då fullmyndig konung tillträdt
styrelsen. Landtmarskalken svarade å de öfriges vägnar, att så icke
vore fallet. Konungen yttrade vidare: »Jag har ock förnummit bland
rikets råd den mening vara, att rådet är ett stånd i riket. Jag
menar endast fyra stånd i riket vara». Öfver dessa punkter gåfvo
sedan samtliga ständer det utlåtande, att konungen ej vore bunden
till någon regeringsform utan till Sveriges lag och laga stadgar, att
han, som vore Gud allena ansvarig för styrelsen af sitt rike, vid
ärendenas afgörande behöfde inhemta rådets mening blott i de fall,
han sjelf pröfvade nödiga, samt att rådet ej vore något stånd i riket,
ej kunde binda konungens vilja och ej utgjorde någon medlare
mellan konung och ständer.
Genom denna riksdag blef sålunda det fordom så stolta
riksrådets makt i grund nedbruten, det adliga stormansväldet med ett
enda slag krossadt och konungens välde, stödt på ständernas
myndighet, fruktansvärdt befäst.
Reduktionens fortgång. Enväldets utbildning.
Det på riksdagen 1680 fattade beslutet genomfördes med
oblidkelig stränghet. Den stora kommissionen», som bestod af 36
ledamöter af hvart stånd, under Conrad Gyllenstjernas ordförande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>