Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
FRIHETSTIDEN.
numera
rykte skulle hafva ämnat till sin efterträdare. Men den unge
hertigen visade sig sakna drift och beslutsamhet, då derimot prins Fredrik
genom bruk af både tillåtliga och förkastliga medel utan svårighet
lyckades draga landets inflytelserikaste män öfver på sin och sin
gemals sida. Redan på våren 1718 hade ett hessiskt hofråd i
prinsens tjenst uppsatt en minneslista på hvad som skulle företagas i
händelse af Karl XII:s död; »prinsessan skulle», föreslogs det, »genast
och utan tveksamhet låta utropa sig till drottning, innan ännu
riksdag sammankallats, ty man borde hvarken i afseende på regentval
eller regeringsform sätta sig i beroende af folkets godtycke». À
andra sidan sträfvade det mäktiga »frihetspartiet», som
öppet leddes af Arvid Horn, att införa en af råd och ständer bunden
konungamakt.
Så snart underrättelsen om Karl XII:s död ankommit till
Stockholm, sammankallade Ulrika Eleonora genast rådet, af hvilket för
tillfället dock endast sex medlemmar voro tillstädes. Dessa helsade
henne, ehuru med någon tvekan, som drottning; Horn tillstyrkte
henne imellertid redan från början att uppskjuta denna titels
antagande, tills ständerna hunnit samlas. Men hans råd följdes icke,
,
utan Ulrika Eleonora förklarade sig tillträda regeringen och uppförde
sig genast som styrande furstinna. Ofördröjligen utskrefs i hennes
namn kallelse till riksdag, hvilken skulle sammanträda i januari
1719. Redan i kallelsebrefvet utlofvade prinsessan, att hon ville
»alldeles afskaffa den så kallade suveräniteten» och »sätta riksens
styrelse i dess gamla skick och väsen igen.
»Hvem har skrifvit ut denna riksdag?» frågade redan på adelns
första sammanträde (den 22 jan.) landtmarskalken Per Ribbing.
Svaret blef, att ingen kunnat göra det med rätta, hvadan den borde
anses som en fortsättning af det 1714 utan tillräckligt lagliga skäl
applösta riksmötet. Redan derigenom underkändes prinsessans
arfsrätt till kronan, och en möjlighet bereddes att föreskrifva henne de
vilkor, på hvilka hon i framtiden kunde erhålla den samma; efter
detta beslut fogade sig äfven de öfriga stånden. Ulrika Eleonora
vädjade till rådet; men der förklarade nu Arvid Horn öppet, att
drottningens påstående af sin arfsrätt vore både olagligt och till
utgången ovisst, enär hon, tvärt imot innehållet af arfföreningen
1604 och Karl XI:s testamente, gift sig utan ständernas hörande
och dertill med en furste af främmande trosbekännelse; i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
