Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKETS STÄLLNING VID FRIHETSTIDENS BORJAN.
359
löst och redan från början tycktes hafva gifvit allt hopp om
framgång förloradt. Styrelsen, sjelf villrådig och modlös, saknade förmåga
att frammana handlingskraft hos befälet och ingjuta beslutsamhet
hos folket, ehuru soldaternas manstukt äfven under denna nödens
tid städse blef sig lik. Trots sin stora öfvermakt undveko ryssarne
öppen strid, och då sådan någon gång erbjöds eller kom till stånd,
visade de föga mannamod. Från Skebo bruk i Upland flydde de,
så snart det uppbådade landtfolket började röra trumman; från
Södertelge tillbakadrefvos kossackerna af en liten truppstyrka och
flydde genom den brinnande staden; då ryssarne bränt Norrköping och
tågade mot Finspong, förjagade en liten trupp af 72 man dem derifrån.
Slutligen samlade sig 6,000 man af de ryska trupperna och
uppstälde sig vid södra Stäket för att draga mot Stockholm. Prins
Fredrik skyndade då genast dit, medtagande Södermanlands
regemente, som anfördes af den tappre öfverste Fuchs; Vestmanländingar
och dalkarlar satte sig skyndsamt i rörelse till hufvudstadens
undsättning. En bataljon af södermanländingarne, hvilken fick order
att först angripa, kastade sig med sådan hurtighet på ryssarne, att
dessa inom kort veko undan och åter gingo till sjös. Denna
vapenbragd räddade hufvudstaden.
Först afslöt svenska styrelsen fred med Hannover och England
(nov. 1719). Sverige afträdde då Bremen och Verden mot en million
rdr samt erhöll ett obestämdt löfte om något biträde af engelska
Hottan, ett löfte, som i sjelfva verket ingenting innebar och aldrig
uppfyldes. Kort derefter (jan. 1720) slöts på Englands uppmaning
fred med Preussen, till hvilket afträddes Pommern söder om Peene,
staden Stettin samt öarna Usedom och Wollin mot en summa af
2 millioner rdr. Freden med Danmark ingicks derpå (juni 1720) i
Fredriksborg Sverige återfick alla af Danmark från det samma
gjorda eröfringar, men betalade dervid 600,000 rdr i lösen för
Marstrand; slutligen förlorade Sverige genom detta fredsslut sin
tullfrihet i Öresund och lofvade att ej vidare lägga sig ut för
hertigen af Holstein. Med tsaren dröjde man derimot i det längsta
att sluta fred. Ryssarne företogo derför under året 1720 nya härj.
ningståg, utan att England, med hvilket Sverige (i januari) ingått
förbund, lät sin flotta, som dock befann sig i Ostersjön, lemna den
afbidade hjelpen. På sommaren 1721 fortsatte ryssarne sina mord
brännarefärder och vände sig denna gång mot Norrland, der Söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
