Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVID HORN.
363
som
Kort efter riksdagens öppnande afgåfvo de till medstånden en
hemställan, »att kongl. maj:t måtte få ega och hafva den kungliga makt
och myndighet, som Sveriges framfarne konungar haft efter riksens
gamla lag och stadgar, dock all suveränitet eller envåldsvälde alldeles
härifrån undantagen». Men medstånden afslogo imellertid enhälligt
och med harm detta förslag, genom hvilket, siisom de förmenade,
»dörren till den förderfliga envåldsmakten snarligen åter kunde
öpp-Deras förtrytelse vände sig dock ej så mycket mot bondeståndet
mot konungen, enär man fann, att några af dennes hemliga
redskap lånat sitt biträde till det missbagliga tilltaget. Några andra
uppträden, som vid riksdagen föreföllo, bidrogoock att minska
konungens anseende, helst som man nu äfven trodde sig hafva fått
skäl för den misstanken, att han vid Nystadska fredsslutet uppoffrat
Sveriges intressen för sina egna. Under intrycket af en sådan
stämning blef konungamakten ytterligare inskränkt; hertigen af Holstein
började äfven, trots konungens misshag, att framhållas såsom
lämplig tronföljare och hade så många anhängare, att ett »holsteinskt
parti» kunde bildas, för hvilket till och med Arvid Horn icke var
obenägen.
För att befästa den nya författningen utarbetade ständerna och
antoyo en ny riksdagsordning. Riksdagens rättigheter blefvo bär
formligen faststälda. Utskottens (deputationernas) medlemmar valdes
ståndsvis af ständerna. Det vigtigaste bland dessa, det sekreta
utskottet, förbehöll sig afgörandet af frågor, som rörde utrikes politiken
äfvensom granskningen af rådets protokoll i dithörande frågor;
bönderna skulle härifrån för framtiden i allmänhet vara uteslutna, men
kunde någon gång, synnerligen då fråga var om godkännande af en
krigsplan, inkallas. Hvarje stånd egde sjelf utnämna sin talman.
Genom tre stånds bifall afgjordes riksdagens beslut i alla frågor
utom sådana, som angingo privilegier eller »riksens ständers frihet».
Huru förfaras skulle, då två stånd stannade mot två, lemnades
oafgjordt, men i sådana fall gjorde under den följande tiden adeln
anspråk på att fälla utslaget.
Mot tyske kejsaren, hvilken tagit sig för att grunda ett nytt
handelskompani, bildade i förtrytelsen deröfver de båda sjömakterna
England och Holland ett förbund, till hvilket andra makter af olika
anledningar slöto sig; kejsaren å sin sida ingick ett förbund med
Ryssland. Mellan båda dessa förbund, hvilka med anledning af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
