Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
FRIHETSTIDEX.
på
ställen, der de ursprungligen afslötos, kallades det hannoverska och
det wienska, delade sig snart Europas fiesta makter; från båda sidor
sökte man försäkra sig om Sveriges deltagande. Konung Fredrik,
hvilken såsom landtgrefve af Hessen ämnade sluta sig till det
hanuoverska förbundet, emedan det för denna lilla stat vore
fördelaktigast, såg gerna, att Sverige följde samma politik; det holsteinska
partiet derimot önskade Sveriges deltagande i det wienska förbundet,
emedan Ryssland stod på den sidan. Men just för att aflägsna
Rysslands vådliga inflytelse trädde Arvid Horn i denna sak
konungens sida. I rådet beslöts också Sveriges biträdande af
hannoverska förbundet, dock utan förpligtelse att deltaga i ett möjligt
krig; imellertid voro här meningarna så delade, att beslutet kom
till stånd blott genom bruk af konungens utslagsröst. Då ständerna
sammanträdde 1726, hänsköt Horn frågan om förbundet till sekreta
utskottets handläggning: slutet blef, att ständerna, ehuru ej utan
åtskilliga stridigheter, bekräftade det i rådet fattade beslutet. Det
krig, som i utlandet hotat att utbryta, blef imellertid ej af, emedan
makternas tvister genom underhandlingar löstes eller uppskötos;
äfven torde Sveriges hållning i någon mon bidragit till denna goda
utgång. Holsteinska partiet, som i denna fråga led ett afgjordt
nederlag, blef inom kort sprängdt, i det de rådsherrar, som varit
mest utpräglade anhängare af det samma, afsattes.
Från denna tid stod Arvid Horn med stark myndighet i spetsen
för riksstyrelsen. Med försigtighet och klokiet ledde han Sveriges
utländska politik och fullföljde dervid framgångsrikt sitt hufvudsyfte
att bevara freden, dock så, att han dervid äfven kraftigt häfdade
rikets anseende och värdighet. Under det lugn, som nu inträdde,
började landet åter hemta sig, statsskulden förminskades, och fredliga
yrken utvecklades. Under ledning af den värdige rådsherren Gustaf
Cronhjelm fortsattes och afslöts arbetet på Sveriges lag, hvilken 1734
atkom och af ständerna gillades.
Efter polske konungen Augusts död (1733) sökte Frankrike på
den lediga tronen få uppsatt Stanislav Leczinsky, med hvars dotter
den franske konungen Ludvig XV blivit förmäld; Ryssland åter
arbetade, understüdt af Österrike, lika ifrigt för den nyss aflidne
konungens son. Denna tvistefråga gaf upphof till ett vidtutseende
krig. Då nu Frankrike hufvudsakligen ämnade vända sina vapen
mot Österrike, sökte det med löften och förespeglingar förmå Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
