Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KRIGET (1741–43).
367
mening, och de ofrälse stånden fogade sig efter de styrandes vilja.
Allmänna stämningen var dess utom uppretad mot Ryssland,
synnerligen sedan en svensk öfverste Sinclair, på återvägen från en
beskickning till Turkiet, blifvit genom rysk tillställning mördad; en
visa om detta ämne sjöngs öfverallt i landet och underblåste i otrolig
grad harmen öfver våldsgerningen.
Krigsförklaringen utfärdades helt raskt, och man gjorde sig så
säker om framgång, att lysande fredsvilkor på förhand uppstäldes;
men krigsförberedelserna voro så mycket bristfälligare, hvilket i
synnerhet hade sin grund i saknad af enhet i styrelsen. Den i Finska
viken förlagda flottan kunde ej brukas, emedan en förhärjande pest,
följden af brist och vanvård, derstädes utbrutit bland manskapet.
Efter Viborgs förlust funnos vid gränsen inga hållbara fästningsverk;
vid Fredrikshamn och Villmanstrand voro sådana visserligen
påbegynta, men i högst bristfälligt skick.
Den gamle konungen hade erbjudit sig att sjelf anföra hären,
men dertill var Lewenhaupt af sina partivänner redan utsedd. Efter
riksdagens slut for denne öfver till Finland. Men innan han hunnit
dit, hade ryssarne, som förr blifvit i ordning med sina förberedelser,
redan ryckt öfver gränsen. Buddenbrock, som under Lewenhaupts
trånvaro förde befälet öfver de svenska trupperna, blef deraf alldeles
öfverraskad. Han hade förlagt hären i två läger, det ena under sitt
eget befäl vid Fredrikshamn, det andra under generalmajoren C. H.
Wrangel ett stycke från Villmanstrand. Då ryssarne vände sig just
mot denna senare stad, skyndade Wrangel till dess undsättning,
utan att derom ens underrätta Buddenbrock.
Här stod (den 23 aug. 1741) en för svenska vapnen olycklig
drabbning. Wrangels folk, omkring 4,000 man, utgjorde till antalet
blott hälften mot den ryska styrkan; icke dess mindre kunde segern
blifvit svenskarnes, om ej å deras sida sammanhållning och planmässighet
helt och hållet saknats, helst soin svenska hären innehade en fördelaktig
ställning på en af naturen och af starkt artilleri skyddad höjd.
Finnarne, som stodo på venstra flygeln, togo till flykten;
södermanländingar och dalkarlar, som stodo på högra flygeln, rusade ned från
höjden och drefvo fienden tillbaka, men gingo vid förföljandet för
hetsigt fram, lemnades utan understöd och blefvo tillbakadrifna ;
Vesterbottens regemente höll derimot med stor tapperhet stånd, äfven
sedan alla dess officerare stupat, och afmarscherade, då nederlaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
