Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES OCH NORGES NYA STATSSKICK.
487
motion». Innan det egentliga riksdagsarbetet börjar, tillsättas genom
val ett visst antal utskott, bland hvilka må nämnas konstitutions.
utskottet, som granskar statsrådets protokoll och bereder
grundlagsfrågor; statsutskottet, som mottager den kongl. propositionen samt
förslagsvis uppgör statsregleringen; lagutskottet, som bereder sådana
frågor, hvilka röra allmän lag. En riksdagsfråga, antingen den nu
blifvit väckt genom konungens proposition eller genom någon
riksdagsmans motion, hänvisas eller, som det på riksdagsspråket heter,
remitteras alltid först till vederbörligt utskott, som deröfver afgifver
sitt betänkande; när detta mottagits och granskats, eger riksdagen
i frågan öfverlägga och besluta. Tre stånds sammanstämmande
mening var, så länge ståndsriksdagarne räckte, riksdagens beslut i
frågor, som ej rörde privilegier och bevillningar, ty då kräfdes alla
fyra ståndens enbälliga bifall. Stannade två stånd mot två och
afgörandet var oundgängligt, skedde detta i »förstärkt utskott», som
med riksens ständers rätt egde fatta beslut i frågan.
Riksdagen eger att gemensamt med konungen stifta lag.
Föreslår konungen någon grundlagsförändring, remitteras förslaget, åtföljdt
af statsrådets och högsta domstolens utlåtande deröfver, till
konstitutionsutskottet. Om detta tillstyrker förslaget, handlägges det dock
ej genast, utan förklaras »hvilande» till nästa riksdag och blir då
lag, endast i fall det af alla fyra stånden antages. Riksdagsmans
motion om grundlagsförändring skall likaledes först remitteras till
konstitutionsutskottet och får, endast om detta tillstyrkt den samma,
förklaras hvilande. Derimot kunna sådana frågor, som röra allmän
lag, afgöras på samma riksdag, vid hvilken de blifvit väckta.
Svenska folkets rätt att sig sjelft beskatta utöfvas af riksdagen,
hvilken i sista hand uppgör statsregleringen och bestämmer alla
allmänna utgifter. Statsverkets utgifter äro dels ordinarie, hvilka
enligt antagen sed ej gerna rubbas utan konungs och riksdags
samstämmiga bifall, dels extraordinarie, i hvilka rubbning af riksdagen
ensamt, då så nödigt är, må företagas. Mellan ståndsriksdagarne
skulle hvart annat år statsmedlens användning granskas af ständernas
dertill utsedda revisorer.
Riksdagen eger föra uppsigt öfver regering och ämbetsmän.
För det ändamålet väljer hvarje riksdag en justitieombudsman, som
skall öfvervaka lagarnes efterlefnad och inför vederbörlig domstol
tilltala dem, som vid utöfningen af sina ämbeten begått olagligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
