Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
DET NYA STATSSKICKETS TID,
en
han blifvit inkallad i statsrådet. Vid flere tillfällen visade han
frisinthet och frimodighet; men i allmänhet deltog han med föga ifver
i regeringsärendena, helst som hans höga ålder numera ej tillät någon
raskare verksamhet. Skjöldebrand var varm vän af de sköna
konsterna och hade, ehuru med mindre framgång, försökt sig som
vitter författare. Han hade krigarens rättframhet och ett lätt
uppbrusande lynne; i hela hans uppträdande röjde sig en brinnande
fosterlandskärlek och en stark rättskänsla.
Under de första åren af sin regering skänkte Karl Johan en
synnerlig ynnest åt statsrådet R. Cederström. Denne hade utmärkt
sig som sjöofficer under Gustaf III:s krig och under Gustaf IV Adolf
kämpat mot sjöröfvarstaten Tripoli. Under Karl XIII hade han
blifvitvice amiral och slutligen (från 1815) statsråd. Från detta
ämbete nödgades ban dock (1828) taga afsked till följd af den
beryktade »skeppshandeln». Genom sin hurtighet och tilltagsenhet
bade han, trots sitt grofva skick, gjort sig omtyckt af Karl Johan;
han ledde dernes »hemliga polis», hvilken konungen, på grund af
sitt lynnes naturliga misstänksamhet, bibehöll äfven sedan han blifvit
konung. Han egde ock länge, ehuru till föga gagn för det allmänna,
ett stort inflytande på rådslagen.
Endast för en kort tid var grefve G.F.af Wirsén statsrådsledamot,
men intager likväl en af de främsta platserna bland männen i Karl
Johans omgifning. Hans farfar var bonde, hans far en ringa
tjensteman; sjelf hade han börjat sin bana som underofficer vid flottan,
men öfvergaf snart den militära banan och eguade sig åt den civila.
På denna gjorde han sig inom kort så fördelaktigt känd, att Toll
till Gustaf IV Adolf yttrade, att Wirsén vore en man, som kunde
användas, der stor skicklighet kräfdes. Enligt Karl Johans vilja
befordrades han (1812) till statssekreterare. Under det påföljande
kriget mot Napoleon ordnade han på ett förträffligt sätt arméns
ekonomi. Redan då gaf han prof på sin karaktersfasthet vid
stridigheter, som stundom föreföllo med kronprinsen, mot hvars häftiga
utbrott han satte ett manligt, allvarligt lugn. »Intet kan», skref
redan då en framstående man, »mindre passa till sammans än
kronprinsens lifliga och Wirséns sträfva lynne och fåordighet, så att det
förtroende, som är dem imellan, gör heder åt den enes karakter och
den andres förtjenst. Han utnämndes 1815 till president i stats-
»
kontoret, hvilken plats han dock länge vägrade att tillträda; det påstås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
