Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES TILLSTÅND OCH UTVECKLING UNDER OSKAR I.
521
mannen.
anstalter, visade han ett varmt deltagande och sökte äfven genom
utgifna skrifter sprida sina åsigter. I de sköna konsterna,
synnerligen musiken, egde han en genom flitig öfning högt utbildad
färdighet. Han hade ej sin fars snille, ej heller dennes förmåga att
tjusa och hänföra, men det fans hos honom ett lugnt, pröfvande
förstånd, ett godt omdöme och en redlig vilja; sina beslut fattade
han med în beräkning och efter mogen öfverläggning; hans milda,
fromsinta lynne afspeglade sig både i hans umgängessätt och hans
regeringshandlingar. Utvecklad genom begrundande eftertanke i
ostörd ro, men föga pröfvad i svårare värf, var han mera danad för
befordrandet af en stilla utveckling än för dristiga beslut och
genomgripande förändringar.
Under folkets jubel och glada förhoppningar tillträdde Oskar
regeringen öfver de förenade rikena. Vid den riksdag, som
sammanträdde kort efter hans tronbestigning, beslötos flere vigtiga reformer,
till hvilka han gaf sitt bifall. Bland dem må nämnas: riksdagarnes
sammankallande hvart tredje år i stället för hvart femte,
tryckfrihetens utvidgande samt qvinnans lika arfs- och giftorätt med
Förslaget till sist nämnda lag väckte på Riddarhuset det
mest afgjorda motstånd, emedan adeln fruktade att genom denna
en af grundvalarne för ståndets maktställning, den ekonomiska, skulle
rubbas, och emedan den betraktade den olika arfs- och giftorätten
ett af sina privilegier. Adeln protesterade mot det af de tre
öfriga stånden fattade beslutet i denna sak och sökte förmå
konungen att vägra sitt bifall. Men konung Oskar, som var öfvertygad
om lagens rättvisa och nytta, gaf den sin stadfästelse. Genast i
början af sin regering vidtog han också flere författningar, som
åsyftade att mildra eller borttaga det förut rådande näringstvånget.
Några af faderns senaste rådgifvare blefvo af Oskar aflägsnade,
bland dem Heurlin (hvilken blef biskop i Vexiö efter Tegnér och
der afled 1860); i deras ställe insattes andra, visserligen ej mycket
framstående, men högt aktade män, hvilka försigtigt närmade sig
de liberala åsigterna. Den opposition, som så högljudt uttalat sig
mot Karl Johans regeringssystem, mildrades derför nu betydligt,
ehuru man visserligen snart började hos den nya styrelsen anmärka
en vankelmodig, obeslutsam hållning, hvarjämte man klagade öfver
oregelbundenheter i befordringsväsendet, särskildt öfver det företräde,
som vid tillsättandet af statens högsta ämbeten lemnades åt
hofsom
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
