Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
DET NYA STATSSKICKETS TID.
tjenstemän och yngre officerare. Snart bildade sig ock mot konung
Oskars regering en opposition af nytt slag; de konservativa togo
nämligen anstöt af regeringens lutning åt det liberala hållet och
uttalade deröfver sina farhogor. Vid riksdagarne arbetade ock ett
mäktigt konservativt parti, som inom adeln leddes af presidenten
Hartmansdorff, inom presteståndet af ärkebiskop Wingård; dessa
omständigheter bidrogo redan från början att göra regeringens
hållning något vacklande.
I februari 1848 störtades genom ett folkupplopp i Paris den
franska konungatronen, och Frankrike antog för någon tid en
republikansk författning. Liknande folkrörelser utbredde sig derefter,
liksom på ett gifvet tecken, öfver nästan hela Europa och vållade
mycken oro. Sverige, i besittning af en lagbunden frihet, hvilken man i
utlandet mångenstädes sökte genom blodig strid tillkämpa sig,
behöfde ej frukta för dylika skakningar. Imellertid förmärktes äfven
här en upphetsning i sinnena, hvilken föranledde några bullersamma
uppträden på Stockholms gator. Under en festmiddag, hållen af
några bland »reformvännerna» (anhängarne till förslaget om ny
riksdagsordning), bildade sig i närheten af det hus, der middagen
hölls, stora folkskockningar. Det oväsen, som följde, var egentligen
beräknadt på att skrämma de konservativa, i synnerhet
Hartmansdortl, om hvilken upphetsande rykten voro i omlopp. Han måste
undandölja sig, emedan folkmassan tydligen ville åt hans lif.
Fönstren i hans äfvensom i några andra misshagliga personers boningar
blefvo inslagva. Trupperna mottogos flerestädes med stenkastning
och lyckades icke utan blodsutgjutelse stilla oväsendet.
Upphetsningen fortfor inom pressen, som någon tid förde ett häftigt,
ibland rent af opassande språk, och bland ständerna förnummos
starka yttringar af missnöje mot regeringen. Konung Oskar blef
från denna tid mera sluten samt iakttog större köld och
förbehållsamhet mot de liberala. Han utsåg ock åt sig nya rådgifvare,
hvilka i sina åsigter mer närmade sig de konservativa.
Det på riksdagen 1840 uppgjorda förslaget till ny
riksdagsordning blef på den följande riksdagen icke antaget; i stället
tillsattes då en kommission, som utarbetade ett nytt förslag i detta
syfte; men förslaget behagade icke regeringen och vann ej heller på
riksdagen 1847–48 ständernas bifall. Konungen lät då utarbeta
ett nytt förslag till riksdagsordning, grundad på samfälda val. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
