Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
DET NYA STATSSKICKETS TID.
ledamöter skola för en tid af nio år väljas dels af landstingen, dels
af stadsfullmäktige i de städer, som ej i landsting deltaga.
till första kammaren är den, som innehar minst 4,000 kr. i årlig
inkomst af arbete eller som ränta å egande kapital samt uppnått
en ålder af 35 år. Denna kammares ledamöter uppbära ej något
arvode. Andra kammarens ledamöter väljas på landet en för hvarje
domsaga, såvida ej dess folkmängd öfverskrider 40,000, i städerna
,
en för hvarje 10,000-tal af befolkningen; städer, som hafva mindre
folkmängd än 10,000, sammanslås med hvar andra i valkretsar af
minst 6,000, högst 12,000 invånare. Som vilkor för valbarhet
fordras att erlägga skatt för minst 800 kr. i årsinkomst samt hạfva
uppnått minst 25 års ålder. Riksdagsman af andra kammaren
uppbär arvode. Lagtima riksdag sammanträder hvarje år och varar
minst fyra månader; urtima riksdag kan sammankallas, då konungen
så kräfver. Statsrådsledamöterna kunna vara riksdagsmän och ega,
äfven om de ej äro det, att vid kamrarnes öfverläggningar närvara.
De »ytändiga» utskotten äro de samma som under ståndsriksdagarne;
derjämte kunna »särskilda» och »tillfälliga» utskott bildas, då så
anses nödigt. Stanna båda kamrarne i olika beslut, skall det utskott,
som handlagt frågan, söka sammanjamka dem; lyckas ej detta, har
frågan för den riksdagen förfallit, så vida den ej rör statsutgifter,
bevillning eller riksbankens förvaltning; i detta senare fall anställes
»samfäld votering) medelst omröstning af båda kamrarne, då den
»
mening, som får för sig de fleste sammanräknade rösterna, blir
riksdagens beslut.
Ju närmare afgörandet af den stora reformen förestod, dess större
blef oron och upphetsningen. Från de flesta städerna samt från
några i städers närhet belägna landsorter skickades till Stockholm
deputationer, hvilka inför justitiestatsministern uttalade sina
välönskningar för förslagets framgång. Som stämningen inom
hufvudstaden syntes betänklig, lät regeringen inkalla en truppstyrka för
att, om så behöfdes, upprätthålla ordning och lugn derstädes.
Den 4 december antogs förslaget i bonde- och borgarstånden.
Bondeståndets ledamöter reste sig mangrant och svarade ett kort
ja på talmannens fråga, huruvida de antoge det kungliga förslaget. I
borgarståndet ordade några af motståndarne, men vid den anstälda
omröstningen blef förslaget med stort röstflertal antaget. Inom
presteståndet och adeln föreföll ett långt och lifligt meningsutbyte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
