Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA RIKSDAGSORDN. LANDTMANNAPARTIET. FÖRSVARSFR. 533
Presterna, som i allmänhet voro afgjorda motståndare till
representationsreformen, fruktade dock att, i händelse de blefve ensamma om
det kungl. förslagets förkastande, i förökad grad utsättas för
allmänhetens förbittring, hvarför de funno rådligast att först afvakta adelns
beslut i frågan. Inom detta senare stånd antog öfverläggningen (4 - 7
december) en storartad karakter. Ledamöterna hade ovanligt talrikt
infunnit sig; äfven åt medellösa och aflägset boende adelsmän hade
man beredt tillfälle att på riddarhuset vara tillstädes, åtminstone
vid sjelfva omröstningen. Både förslagets anbängare och dess
motståndare yttrade sig med vältalighet och sakkännedom. De förre
framhöllo ståndsindelningens och sjelfskrifvenhetens olämplighet samt
vådan af ett längre dröjsmål med riksdagens förestående ombildning.
De senare granskade skarpt det föreliggande kungliga förslaget, hvilket
ansågs bereda ett allt för stort inflytande åt allmogeklassen,
undergräfva konungamakten samt stödja sig på ännu opröfvade
kommunalinrättningar, hvarjämte man förmenade, att första kammaren, såsom
föga karaktersskild från den andra, svårligen skulle kunna utöfva
den återhållande kraft, som skulle tillkomma den. Statsrådets
ledamöter yttrade sig samtliga och med öfvertygande kraft för förslaget,
synnerligen de Geer, Gripenstedt och Carlson. Slutet blef, att det
efter anstäld omröstning (den 7 dec.) antogs med 361 ja mot 294
nej. Frivilligt och med heder afgick sålunda adeln såsom stånd
från den politiska skådeplatsen. Nu föll äfven presteståndet till
föga och antog förslaget utan att låta det komma till omröstning.
Riksdagens beslut i frågan var således fattadt.
Den sålunda åvägabragta representationsreformen helsades,
synnerligen i städerna, med uttryck af liflig tillfredsställelse. Genom
utfärdandet af den nya riksdagsordningen (den 22 juni 1866)
beseglades det fullbordade verket.
Den 15 januari 1867 sanılades för första gången den på
samfälda val grundade och i två kamrar fördelade riksdagen. I andra
kammaren hade, som man kunde vänta, ombud från det forna
bondeståndet i öfvervägande mängd blifvit invalda. Dessa, i förening med
några af de större godsegarne, afslöto snart en förening, som redan
då antog namnet landtmannapartiet. Detta partis syfte skulle blifva
att arbeta för sparsamhet i statsutgifterna, reformering af vårt
skatteväsen och jämnare fördelning af försvarsverkets bördor; i synnerhet
uttalade man sig för aflösning, senare rent ut för afskrifning af grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
