Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
DET NYA STATSSKICKETS TID.
skatterna och indelningsverket, hvilkas tyngd uteslutande drabbade
jordbruket, samt yrkade i sammanhang dermed, att städerna borde
öfvertaga sin andel af dessa bördor. Bland partiets ledare intogo i
början grefve Arvid Posse och godsegaren E. Key förnämsta platsen.
Efter hand har den bestämmande inflytelsen mer och mer kommit
att utöfvas af de egentliga allmogemännen.
Redan vid riksdagen 1867 afiäts till kongl. maj:t en skrifvelse,
hvari begärdes en jämnare fördelning af de bördor, som
försvarsverket kräfde. På grund häraf utarbetades af chefen för
landtförsvarsdepartementet, Abelin, af Karl XV för det ändamålet inkallad i
statsrådet, ett förslag till ombildning af försvarsväsendet: enligt detta
förslag skulle den indelta hären, ehuru i något förändrad form,
utgöra kärnan eller stammen, af hvilken den ansenligt utvidgade
beväringen, som komme att innefatta landets värnepligtiga
befolkning, komme att stödjas och inöfvas. Men som detta förslag syntes
snarare öka än minska ojämnheten i bördornas fördelning samt på
den indelta armén ställa allt för höga fordringar, blef det på
riksdagen 1871, hufvudsakligen genom landtmannapartiets motstånd,
förkastadt. Kort derpå lät då regeringen sammankalla en urtima
riksdag, der förslaget i föga ändrad form å nyo framlades, men äfven
denna gång rönte det samma öde. Abelin afgick nu från sin
befattning. Följande året lyckades man lägga en grund till allmännare
värnepligtighet, i det riksdagen biföll upphäfvandet af
beväringsskyldiges rätt till friköpning och legning. Karl XV såg sålunda kort
före sin död den stora idé, för hvilken han ifrigt arbetat, till någon
del förverkligad.
Kort efter Oskar 11:8 tillträde till regeringen sammanträdde
riksdagen 1873. Landtmannapartiet framstälde här med styrka sin
fordran på grundskatternas och indelningsverkets afskrifning.
Regeringen gick in på att efter hand låta verkställa denna, så snart
en tillfredsställande ombildning af försvarsverket hunnit blifva af
riksdagen bifallen. Sålunda hafva grundskatte- och försvarsfrågorna
genom en ömsesidig öfverenskommelse (kompromiss) sammanbundits
med hvar andra. På riksdagen 1875 framlade regeringen ett nytt
förslag till härordning: indelningsverket var här alldeles öfvergifvet
och en allmän, vida utsträckt värnepligt förordad; för de
värnepligtiges yngsta åldersklass yrkades 10 månaders tjenstetid, under
hvilken ynglingarne skulle å för ändamålet afsedda lägerplatser (de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
