37 (Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja")

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 5. En ohygglig beskyllning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

37

trygg och fri än annorstädes. Äfven de torraste grenar börja
skjuta skott och knoppas, när de värmas af hennes solsken. Dock
äro hennes rörelser så lagom och stilla, att ingen märker, att det
är hon, som sammanhåller allt. Men går hon blott en gång bort,
så uppstår strax oordning och missförhållande, emedan alla de
trådar, som hon så säkert hållit i sin hand, blifva, då hon
släpper dem, borttrasslade.

Men ingen kvinna kan utföra detta arbete utan kärlek till
sin kallelse. Ingen blifver en verklig konstnär, om han saknar
kärlek till sin konst. Och ingen kvinna kan skapa ett hem utan
att äga den kärlek, som försakar allt. Endast därigenom kommer
hon i besittning af den makt, medelst hvilken hon gör sig till en
god och välgörande ande på jorden.

Edmunds mor var en sådan välgörande ande.

— Hafven I funnit något? frågade Edmunds mor sin man,
då han kom hem från draggningen.

— Nej, sade han dystert. Intet spår fanns och likväl hafva
vi draggat vida omkring.

— Hvart i Guds namn har min lille gosse tagit vägen,
klagade hon och vred i förtviflan sina händer.

I detsamma kom en betjänt in och anmälde, att Erik, som
varit borta i bygden, nu kommit hem och fått veta af olyckan
med Edmund, samt sagt sig hafva sett zigenare i trakten.

— Store Gud! Kanske dessa vilda människor stulit mitt
barn, mitt stackars blinda barn! De skola pina det till döds.
O, du barmhärtige, evige Gud, hjälp oss att återfinna vår lille
arme gosse!

Brukspatronen föranstaltade genast om, att skall skulle gå
för att upptäcka zigenarne. — Af det föregående är det läsaren
bekant, att zigenarbandet, hvilket verkligen hade röfvat till sig
den blinde gossen, lyckades komma från trakten utan att
upptäckas.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/solenikd/0037.html

		Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" / 37 (1904) Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|