Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 20. Ett frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
261
— O, tack, tack!
— Ja, sade Örnnäbb, jag känner på mig, att jag numera
inte kan spela romanhjälte. Det skulle inte passa ihop med min
stora mage och min isterhaka.
Han sade detta så komiskt, att Lejonman log däråt, hur
upphettad han än under samtalets gång blifvit.
— Du vill bistå oss, Örnnäbb!
— Hör på, sade denne, låt mig göra och handla, hur jag
vill och finner för godt. Det skall visserligen kosta mig något.
Men när jag tänker rätt efter, så bör du i alla fall ha företräde
hos Adèle framför mig.
— Gode vän!
— Och eftersom jag inte kan bli den förtjusande flickans
man, så vill jag åtminstone göra mig förtjänt af hennes vänskap.
Tigande räckte Lejonman Örnnäbb sin hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
