421 (Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja")

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 36. En örfil - Kap. 37. Kalaset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

421

Hon anade, att herrarne hade drifvit det för långt och att
en olycka stod för dörren.

— Försök att afböja det, goda tant Rebecka, försök att
afböja det!

— Hvad då?

— Jag fruktar, att kapten Hvirfvelbom och Harald
Lejonman utmana hvarandra till duell, och då — — —

Fröken Rebecka såg med sina fruktansvärda blickar
omkring sig.

— Mitt barn, sade hon, de äro båda adelsmän och militärer.
De känna sin plikt. Det är ingen fara å färde.

— Men — — —

— Vi hade tänkt att i dag göra dig en angenäm
öfverraskning; men det får nu lof att anstå därmed så länge. Men,
vi vilja hoppas på det bästa.

Det gjorde fröken Lydia också, men hennes förhoppning gick
i alldeles motsatt riktning mot gumman Rebeckas.

Kap. 37.

Kalaset.

Då man en stund efter händelserna, som blifvit omtalade i
föregående kapitlet, satte sig till frukostbordet, sågo samtliga
herrarne mycket högtidliga ut. Endast häradshöfding Waldenberg
bibehöll sin muntra och skälmaktiga uppsyn.

Grefvinnan Stålsko, som fått höra, hvad som förefallit i lilla
salongen, såg högst bekymrad ut, ända till dess att häradshöfding
Waldenberg talat vid henne afsides några ögonblick. Därefter
syntes hon vara mindre ängslig men likväl ännu ganska orolig
och nervös.

Då fröken Lydia såg, att hennes mor blef något lugnare,
kände äfven hon sig tillfredställd och hon anförtrodde sig helt
och hållet åt Waldenberg, som visst skulle ställa allt till rätta,
såsom hon hoppades. Han tycktes vara så säker på sin sak, att
han till och med skrattade, ehuru han undvek att nämna den
olyckliga händelsen med kapten Hvirfvelboms porträtt, som ju var
orsaken till hela krånglet.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/solenikd/0421.html

		Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" / 421 (1904) Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|