- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
614

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 57. Ressällskapet - Kap. 58. Olyckshändelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

614

— Jo, ofta äro framtidsmänniskor det — och dessa personer,
tillsammans med hvilka vi resa, äro verkliga framtidsmänniskor.

— Underliga äro de i alla fall.

— Du skall snart lära dig hålla af dem, lilla syster, svarade
Boris på denna anmärkning.

— Det är ju möjligt, fastän jag har svårt att tro det, ty jag
finner dem vara ganska ointressanta och dessutom tala de ofta
sådana språk, som jag inte förstår, hvilket jag tycker är ganska
oartigt.

— Fäst dig inte vid deras egenheter, kära Mariana, inföll
Boris. Det har du väl hört, att vetenskapsidkare ofta nog äro
litet underliga och hafva, sina egenheter. Men tro mig, lilla
syster, det skall inte dröja länge, förrän du skall gripas af intresse,
ja rent af utaf kärlek för deras stora och nobla värf.

Mariana ville nu ej invända något mera. Hon teg därför, men
hon började storligen undra.

*



         Kap. 58.

         Olyckshändelsen.

Man anlände lyckligt och väl till Paris.

Där skingrades gruppen, som rest tillsammans.

Boris Bolsky sade ett älskvärdt farväl åt de polska damerna,
hvilka redan samma dag skulle fortsätta sin ressa; Mariana tyckte
sig Hafva nört, att de skulle bege sig till Tyskland, men hon trodde
dock, att hon hört orätt, ty hvarför skulle de, om de ämnat sig till
Tyskland, taga en sådan omväg från Rivieran som till Paris.
Saken intresserade henne emellertid icke alls. Antagligen skulle
hon aldrig mer få se dem; och därför frågade hon alldeles icke
efter, hvart de togo vägen.

Till furst Krapotkin sade Boris ett betydelsefullt:

— Vi träffas åter!

På Marianas fråga, svarade Boris, att han ville hyra henne
och sig våning på ett hotell tills vidare. Han hade viktiga affärer
i Paris, hvilka framför allt först måste ordnas; bland annat måste
han aflägga ett besök å ryska legationen. Men sedan dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free