- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
665

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 63. Ett nederlag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

665

— Jag tror det. Det är två grefvinnor Lohufvud komna
idag hit till Skagersbrunn.

— Jag vet det, jag har sett det uti främlingsboken.

— Är det till den äldre eller yngre af grefvinnorna jag
skall lämna kortet?

— Till den yngre.

— Som fru friherrinnan befaller.

Uppasserskan neg och skulle gå för att uträtta uppdraget.

Knappast hade emellertid detta samtal slutat och uppasserskan
hade icke hunnit lämna rummet, förrän en sidodörr ledande
till en af verandorna öppnades och in uti läsrummet kommo tvänne
damer inbegripna uti ett lifligt samtal med hvarandra.

Upptagna af sitt lifliga samtal, som de voro, observerade
de icke friherrinnan von Schönberg, hvilken, så snart hon fått se
dem inträda i rummet, dragit sig tillbaka till fönstersmygen, där
hon först stått och skymdes nu nästan helt och hållet undan af den
rikt veckade tunga fönsterportieren.

Uppasserskan vände och gick fram till de båda inkomna
damerna, räckte fram brickan med visitkortet och sade:

— Ett visitkort till grefvinnan Elsa Lohufvud.

Den äldsta af damerna tog kortet från brickan.

— Tack, sade hon.

Hon läste på kortet och tycktes blifva mycket förvånad,
lät sin följeslagerska, hvilken var mycket yngre än hon själf, läsa
namnet på visitkortet.

— Friherrinnan Mathilda von Schönberg, Weissfeldt, Tyrolen.
Jag känner ingen friherrinna von Schönberg. — Vet du,
hvem det är, Magdalena?

— Nej.

— Det måtte bestämdt vara ett misstag.

Uppasserskan hade redan lämnat rummet, så att af henne
kunde ingen upplysning lämnas, hvem friherrinnan von
Schönberg var.

— Kanske det är grefvinnan Louise Lohufvud, som kortet
är ämnadt till, sade Magdalena Svennholm, hvilken hade tillkännagifvit
sig för grefvinnan Elsa Lohufvud samt framburit till henne
en afskedshälsning från fröken Maria von Gryning, med hvilken
som bekant Magdalena rest ut till Sydamerika. —

Magdalena hade blifvit på det allra älskligaste hälsad
välkommen tillbaka till Sverige af Elsa Lohufvud och de två
kvinnorna hade så mycket att tala om.

Det första Elsa frågade om var naturligtvis efter sin son
— Lill-Ludvig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free