Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 63. Ett nederlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
671
— Min herre! fortfor domaren och vände sig nu till den
elegante främlingen, känner ni något om denna människa?
Den senare betraktade brottslingen med den uppmärksammaste
noggrannhet och sade därpå:
— Det gör mig ondt att nödgas försäkra er, herr domare, att
jag alldeles icke känner fången.
— Jag trodde det, sade domaren. Det är ju att gäckas med
rättvisan.
Fången fortfor likväl, att påstå sig vara känd af främlingen,
och denne åter att neka till sanningen af hans påstående, tills
domaren, missnöjd med hans förmätenhet, slutligen ville skrida till
afslutandet af målet.
Men då anropade honom den beklagansvärda fången på sina
knän om tillåtelse, att få säga ännu ett ord.
— Hvad vill ni säga? frågade domaren.
— Jo, denne herre känner mig, sade fången, ehuru han tyckes
ha glömt min person. Men tillåt mig att göra honom tre frågor,
och jag skall vara räddad.
Detta tillät honom domaren, och hela rättens nyfikenhet
blef på det högsta stegrad.
— Min herre, sade fången, vändande sig till den okände,
landade ni ej vid Dovre för omkring ett år sedan?
— Jo, det gjorde jag.
— Påminner ni er inte, att en man i sjömanströja bar en
koffert från hamnen upp till hotellet?
— Jo, jag tror väl.
— Påminner ni er, att ni lade märke till ett tatueradt namn,
som denne man hade på sin vänstra arm, hvilken hade blifvit bar,
då han bar kappsäcken?
— Ack, min Gud, jag kommer ihåg hela händelsen, det är
sant, hvad ni säger, utropade främlingen. Jag gaf akt på, att
karlen som bar min kappsäck, hade tatueradt på sin vänstra arm
namnet Victoria, uti ett hjärta. — Men jag har glömt mannens
anletsdrag.
Fången blottade sin vänstra arm.
Där stod ”Victoria”, och kring detta namn ett hjärta.
— När var ni i Dovre, min herre? frågade domaren.
— Tillåt mig hämta min bok från hotellet, och jag skall
uppge daton, då jag kom dit förra året.
Med glädje erfor man, att detta datum var af samma dag,
som den, på hvilken brottet, för hvilken fången ransakades,
föröfvades, och sedan man gjort sig underrättad om den okändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
