Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 64. Intriger
- Kap. 65. Ett streck i räckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
700
sig själfva alldeles omedvetet vittnen, och uppöfver dessa hade de
— domaren — hjärtransakaren, han, som säger:
«Jag Herren din Gud är en stark hämnare.«
*
Kap. 65.
Ett streck i täckningen.
Två af uppasserskorna uti Skagersbrunns restaurant höllo
på att duka frukostborden uti första klassens matsal.
— Du behöfver inte ha så förskräckligt brådt, Emma.
Ingen af kurgästerna är ännu uppe, hvarken uti hotellet eller uti
villorna, sade den äldsta af uppasserskorna, hvilken med ifver
dukade småborden. Ingen kommer till frukosten ännu på en
halftimme eller så vid pass.
— Jo, jag tackar! Ingen uppe säger du. Det kan du
inbilla stockblinda människor, om du vill, men inte mig, svarade
den tilltalade.
— Hvilka äro uppe nu då?
— Styltar inte den där gamle sydamerikanen, mister
Warnwright upp klockan fyra om morgnarne kanske?
— Asch, han.
— Dagen räcker inte till ändå, kantänka, för en stackare!
— Hvem bryr sig om hans vanor.
— Och grefvinnan Elsa Lohufvud är inte mycket bättre,
hon heller. Hon har ju, ända sedan hon kom hit till Skagersbrunn,
stigit upp klockan fem hvarenda morgon.
— Ja, hon går ut och går.
— Vet du, hvart hon går?
— Nej.
— Jo, hon går upp till Häxtornet på Moohöjden.
— Till Häxtornet?
— Jo, jo men.
— Uschiana mej då.
— Ja, det må du säga!
— Uppför den otäcka, långa trappan?
— Ja!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0700.html
