Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 69. En personrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
774
Nu sist hade han begagnat sig af vetskapen om markisinnan
Mathilda Satanellis intima förhållande till doktor Charles
Bardon för att afpressa såväl nämde doktor som sin förstvarande
svåger, den nu mördade markis Satanelli, indirekt genom hans
brottsliga gemål, stora penningsummor.
I sin bekännelse effekterade han den mest hängifna
vänskap till markisinnan Mathilda Satanelli, något som likväl i
stället för att ursäkta honom och henne gaf upphof till nya och
underligare rykten om markisinnan Satanelli och baron Anatole
Broisons inbördes förhållande till hvarandra.
Genom att hjälpa markisinnan och befria henne från den af
henne hatade eller åtminstone för henne likgiltige mannen, hvars
död skulle inbringa henne en stor summa penningar från
lifförsäkringsbolaget, hoppades baron Anatole Broison nog också att
för alltid förvärfva sig hennes tacksamhet och kanske hon kunde
komma att blifva hans gemål, då han ju med detsamma skulle bli
mäkta rik.
Att han verkligen länge umgåtts med planen att bringa markis
Satanelli om lifvet, framgick äfven af fakta, hvaraf en
konsultation om gifter med doktor Charles Bardon var det icke minst
viktiga.
En dag hade baron Anatole Broison kommit till sin vän,
doktor Charles Bardon för att fråga, om det icke existerade något
gift, som hade dödande verkan utan att lämna spår efter sig i
kroppen.
Doktor Bardon hade då i baron Anatoles närvaro gjort ett
experiment med en lösning af ett slags gift, som han sprutade in
i en kanin.
Djuret höll sig uppe under en tid af omkring tio minuter,
hvarefter det föll ned och dog under spasmodiska ryckningar.
Baron Anatole blef misslynt öfver att giftets verkningar
icke inställde sig genast, men han bad icke desto mindre doktorn
om att få en kvantitet af denna giftiga lösning.
Detta faktum utgjorde ett af de mest fällande bevisen för
att äfven markisinnan Satanelli och hennes älskare voro medvetna
om, att ett mord på markisen planlades.
Markisinnan Mathilda Satanelli hade bevisligen lefvat uti
osämja med sin gemål, och hon hade till älskare haft doktor Charles
Bardon, med hvilken hon tidtals vistats utrikes uti Schweiz
och Tyskland.
Under en af dessa vistelser hade det älskande paret från
Zürich begifvit sig på en afstickare till Darmstadt för att där hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
